Påsklov!

Det bästa med att jobba i skolans värld, förutom alla roliga och intressanta människor som jag träffar, är loven! Efter sportlovet har vi jobbat fyra veckor och nu är det dags för påsklov... Gjorde en planering för resten av terminen och inser att det blir en intensiv april men en mycket lugn maj - skönt! Förutom att lönen sjunker i slutet av terminen...

H tycker att det ska bli skönt med påsklov. Jag tror att det är bra för henne med lite paus. Trots allt har hon under mars varit mer på dagis än någonsin tidigare och det tar nog på krafterna. O verkar däremot helt oberörd över att han de senaste veckorna även fått äta mellanmål på dagis och ha längre dagar. Han är mycket stolt när vi hämtar honom eftersom han nu har hittat en ny rutin - att själv bära sina skor genom byggnaden för att ta på dem på H:s avdelning.

Imorgon ska H på sitt första "riktiga" barnkalas. Hon blev så glad när inbjudningskortet kom i brevlådan men sa direkt att hon "behövde att vi följde med henne". Hela familjen är bjuden eftersom födelsedagsbarnet har en lillebror som är två dagar yngre än O och kanske är en fyraåring ännu för liten för att gå själv på kalas? Vi inser att vi nog måste ha ett barnkalas för H:s kompisar också - vi som hade tänkt vänta med detta tills hon fyller fem. Varken J eller jag är väl helt bekväma med det här med barnkalas men det går säkert bra...

Idag frågade H vad vi skulle äta och jag svarade att det var kött med potatis och sås. "Vad då för kött?" "Fläskkött" "Vad är fläskkött?" "Kött som kommer från grisen, man kan säga griskött om man vill" H fnissade och sa efter en liten stund: "Vad konstigt, man säger griskött men det kommer ju inte från en riktig gris för man kan ju inte äta riktiga grisar" Blev lite svarslös på det påståendet och kände att jag nog gjorde bäst i att hålla god min och låta henne leva i denna tro tillsvidare...

Dags att krypa till sängs och ladda inför denna intensiva kalashelg - barnkalas imorgon eftermiddag och fortsätta direkt därifrån till en restaurang för att fira farfars födelsedag. På söndag ska vi på kalas för en av mina vänners barn, som fyller nio år, och sen rullar det på enligt detta mönster under april och maj känns det som. Trevligt men ibland något intensivt (och onyttigt...).

Våren kom och vände om

Förra onsdagen var det hopp om vår i Skåne med strålande sol och 12 grader. Sedan dess har det snöat, blåst isiga vindar och varit svinkallt! Mitten av mars snart och inte minsta vårvärme på väg enligt meteorologerna. Just nu spelar det inte så stor roll eftersom jag jobbar ganska mycket den närmasta månaden - bättre att det är sol och fint väder i maj när jag har lite mer ledig tid!

Livet rullar på och jag har kommit ur min senaste funderar- och depparperiod, åtminstone litegrann. Istället är jag stressad och sover inte så bra. Om något av barnen väcker mig på natten har jag svårt att somna om och ligger istället vaken och grubblar eller tänker på allt som jag måste göra på de olika jobben.

H har ganska kraftiga humörsvängningar och minst ett totalt bryt varje eftermiddag om hon inte har sovit middag, vilket hon inte gör på dagis mer än någon enstaka gång. Hon tycker att allt som O gör är störigt och blir ofta arg på honom (eller oss eller något som inte är som det ska eller något som inte blev som hon hade tänkt sig eller...). O har börjat visa lite humör när saker går honom emot men är för det mesta glad och tillfreds med livet. Mycket noga med alla sina rutiner som ständigt blir fler - hoppas bara att det inte utvecklas ytterligare för det räcker med en pedant i familjen!

Greklandssemestern är bokad och anmälningsavgiften är betald. Återstår att se hur vi klarar av charterresa med all inclusive - inte alls min grej egentligen men det blir nog bra! Först och främst ser vi fram emot vår Österrikeresa i slutet av juni - en resa dit kan aldrig bli fel i mina ögon...

Tagit ett litet steg mot hjälp...

Efter en inte så lysande natt när H vaknade två gånger och O en runt midnatt samt att H vaknade vid 04.30 av att hela sängen var blöt (provat ny blöja på natten men den funkar inte), känns huvudet ännu tröttare än vanligt. Jag kunde så klart inte somna om efter att vi hade bytt H:s lakan utan låg mest och funderade på en massa olika saker. Just nu är jag på jobbet men befinner mig i det konstiga läget att jag har så mycket att göra att jag inte orkar börja. Detta är inte riktigt likt mig så jag tog äntligen tag i projekt "ringa till vårdcentralen för att få hjälp". Ringde gjorde jag i och för sig redan i torsdags för att kolla hur jag skulle gå till väga för att få kontakt med kuratorn och nu i morse ringde jag på hennes telefontid. Hon skulle skicka hem en egenremiss och därefter görs en bedömning om det är mest lämpligt att gå till psykolog eller kurator. Alltid en början...

Egentligen mår jag väl inte jättedåligt med tanke på hur jag har mått men jag är trött på att vara trött, likgiltig och bara ha ork över till att fixa allt med barnen, maten, tvätten, jobbet och hunden. Det är ungefär så det känns. Ofta känns dessa saker för mycket och att dessutom göra något utöver detta blir för jobbigt och tar mycket energi.

J säger ibland att jag aldrig blir nöjd och att han inte kan förstå varför. Han har nog rätt men jag förstår ju själv heller inte varför. Jag har en fin man, två fantastiska barn, en syster som står mig nära, flera riktigt bra vänner, ett jobb som jag gillar, ett hus att bo i, möjlighet att resa åtminstone en gång per år etc. Det enda eller den enda som jag inte har i mitt liv kan jag inte få och förmodligen är det som vanligt det som är problemet. Till sommaren är det tio år som jag har levt med denna saknad så man kan ju tycka att jag borde ha vant mig. Just nu cirkulerar många tankar i huvudet om hur det var under våren 2003 men de är så jobbiga att jag måste slå bort dem för att inte börja gråta (fast nu gråter jag i alla fall bara jag skriver detta). Jag tror att jag måste få lite hjälp att sortera mina tankar och kanske också få hjälp att tänka i andra banor, ta tag i vissa saker som jag kan förändra mm. På egen hand klarar jag det inte, det är ganska tydligt. Målet är att bli en bättre mamma som orkar mer, en bättre fru som inte är trött och ledsen och en bättre vän som orkar umgås med sina vänner. Kanske måste jag börja äta någon antidepressiv medicin igen men det kanske kan vara värt det?

Vår!

Ja, ännu är det kanske för tidigt att hoppas på att våren har kommit men idag är det i alla fall strålande sol, flera plusgrader och inte fullt så kalla vindar som det varit tidigare. På onsdag har meteorologerna utlovat sol och nio grader - återstår att se om det stämmer!

H håller noga koll på almanackan med hjälp av morgonprogrammet på Bolibompa och utropade i fredags: "Idag är det mars, jag måste titta på våren genom fönstret!" Lite besviken blev hon när hon såg att trädgården var full av frost och solen lyste med sin frånvaro... Ännu mer besviken blev hon när hon skulle till dagis och inte fick ha sina något mindre fodrade stövlar eftersom det var ett par minusgrader - trots att almanackan sa att det var vår...

Känns som om det har varit en ovanligt lång vinter, kanske eftersom snön kom redan i slutet av november och egentligen sedan aldrig har försvunnit helt. Det är vi inte precis vana vid här i Skåne. Det har heller inte varit så mycket snö som det i perioder har varit de senaste tre åren så vi har knappt kunnat åka pulka. Bara en sådär lagom trist vinter som gärna får ta slut precis när som helst!

Sportlovet blev inte riktigt så aktivt som jag hade tänkt mig eftersom först H och sedan O blev förkylda och sista helgen bröt det även ut för mig. Fördel att vi inte behövde "vabba" men tråkigt att inte kunna hitta på något kul på lovet. Jag tror i och för sig att båda barnen var fullt nöjda med att bara vara hemma och ta det lugnt, leka och skrota runt i pyjamas - det är nog mer vi vuxna som tycker att det är kul att hitta på saker ibland. Nu är det full rulle igen med massor av jobb fram till påsklovet. Bara tre veckor dit, tiden rusar som vanligt. Efter påsklovet är det fortsatt intensivt ett par veckor innan det lugnar ner sig för min del. Jag är ganska stressad just nu eftersom jag har 14 olika skolor som jag ska hålla i huvudet och det är ganska många för mycket... Ser fram emot maj där jag dels hoppas kunna ha någon ledig dag för att bara ta det lugnt och dels ha barnen mindre på dagis och hitta på gemensamma saker med dem under lediga dagar eller tidiga eftermiddagar. Nu är ju inte våra barn mycket på dagis (som mest 28 timmar/vecka ett par veckor nu under mars) men eftersom det är mer än de brukar vara så känns det ändå som mycket. Vågar inte tänka på om vi båda hade varit tvungna att jobba heltid, mycket tacksam för att vi inte behöver det!

O:s senaste aktivitet är att klätta upp och ner för våra matbordsstolar. Mest upp dock, eftersom han inte kommer ner själv (om han inte ramlar ner vilket har hänt ett antal gånger..). Han kan sedan sitta stilla på stolen och pilla med vad han nu hittar däruppe men han kan lika väl få för sig att han ska ställa sig upp - inte lika bra eftersom stolarna välter väldigt lätt. De senaste veckorna har han blivit jätteduktig på att äta själv och behärskar skeden hur bra som helst. Han äter dessutom mycket bättre med mer variation och klarar större bitar utan att sätta i halsen. Sedan några veckor klarar han sig också helt utan välling på tidiga morgonen eller natten och är heller inte särskilt angelägen när han väl vaknar på morgonen. Han kommunicerar allt mer med ljud och tecken/pekar men fler ord kommer det inte...

Dags att väcka H efter middagsvilan, laga lunch och sedan bege sig till lekplatsen i det vackra vädret!