Imorgon inleder barnen sitt sportlov och J tar ut en del föräldradagar så att han kan vara hemma hela veckan. Jag måste jobba måndag-onsdag, ska vara lite ledig torsdag och fredag men för att kunna vara det måste jag sedan jobba i helgen igen. Under vecka 9 ska jag på den näst sista träffen på rektorsprogrammet och det är massor att förbereda innan dess.
Förra helgen jobbade jag lite på söndagen men annars tog vi det mest lugnt. Barnen var på yoga och vi var ute hos B och red både lördag och söndag. I måndags morse åkte J till Spanien och var borta hela veckan. Mormor hjälpte till på måndagen och hämtade barnen och farmor och farfar hjälpte till i onsdags och torsdags. I tisdags var jag hemma och jobbade dels med olika arbetsuppgifter som jag alltid ligger efter med och dels med min uppgift som ska lämnas in idag. Det är verkligen full rulle när jag är själv hemma. Att hinna med fritidsaktiviteter, läxläsning, matlagning, duschning, tvätt och plocka undan tar verkligen all tid och det fick bli en del jobb vissa kvällar när barnen hade somnat. De sov i vårt sovrum igen precis som för någon vecka sedan när J var iväg och var mycket nöjda. I onsdags kväll såg jag "Sofias änglar" som denna gång handlade om en familj som hade förlorat sin äldsta son för ett halvår sedan. Han var 11 år och hade lekt en stryplek. Lillebror hade hittat honom hängandes på ovanvåningen men hans liv gick inte att rädda. Sorgen var så tung att programledarna sa att den gick att ta på och det var nästan så att den gick genom rutan. Längesedan jag grät så mycket till ett TV-program. Vår granne la ut en status på Facebook, "Har sett Sofias änglar och nu finns det inga tårar kvar" - precis så kände jag också! Gick och la mig hos mina barn någon timme senare och var extra tacksam för att de låg där och sov.
I torsdags firade vi Alla hjärtans dag. På onsdagskvällen bakade vi tillsammans en kladdkaka i hjärtform som barnen, farmor och farfar hade som fika på torsdagseftermiddagen. Jag köpte godishjärtan till jobbet, vilket alltid är uppskattat. O fick ett fint kärleksbrev av en flicka i sin klass - så gulligt! Hon avslutade med att fråga om han ville vara tillsammans med henne och det fanns även två svarsalternativ: ja eller nej. Vi fick inte se vad han svarade men jag tjuvkikade lite och tror nog att klasskompisen blir glad...
I fredags kunde jag följa min plan och åka hem vid lunchtid för att skriva på min uppgift. Trodde jag. Jag hann till konditoriet i byn för att köpa fredagsfika till barnen och en lunchmacka till mig men på väg hem ringde telefonen. Det hade varit en incident med samma tjejer som slogs i höstas så det var bara att styra bilen tillbaka till jobbet igen... Jag hade samtal med båda eleverna, pratade med min chef, skrev rapport, informerade alla och så var den eftermiddagen borta utan att jag hade kunnat göra det jag hade planerat. Dessutom var det sista ansökningsdag till gymnasiet och när jag vid 17-tiden gick in för att kolla en sak som vår SYV hade bett mig kontrollera upptäckte jag att hon hade gjort fel på en ansökan... Jag fick ägna resten av kvällen åt att kolla samtliga ansökningar samtidigt som barnen såg Talang. Ett besök på Mc Donalds hann vi också med - trots att vi varje gång säger att vi inte ska äta på den restaurangen igen. I vår by är det katastrof och det blir bara värre för varje besök! Noll koll - ingen organisation, väldigt skräpigt, otroligt långa väntetider och nonchalant och otrevlig personal. Var tvungen att skriva till någon form av chef och klaga men det gjorde jag senast vi var där också och det verkar inte ha hjälpt.
Strulet i fredags gjorde att jag inte alls hann förbereda den middag vi hade igår så som jag hade tänkt. Jag har nog aldrig varit så oplanerad som igår! På morgonen och förmiddagen var jag på ridskolan och jobbade, kom hem strax innan 11 efter att ha promenerat hem i underbart vårväder, gjorde inköpslista, åkte och handlade och satte igång med att förbereda middag och efterrätt strax efter halv ett. Hann på något mirakulöst vis klart till de kom klockan sex och hade då fixat sousvidad fläskfilé med västerbottenpotatistårta och pepparsås till varmrätt, förtugg med olika charkuterier, ostar, nybakade fröknäcken, snacks mm och mjölkchoklad-creme brulee till efterrätt. Dessutom hade jag gjort alternativ varm- och efterrätt till barnen så det kändes som om jag var väldigt effektiv. Tyvärr kunde jag ju inte njuta alls av den ljuvliga vårdagen men det blev en trevlig kväll med mina gamla vänner som jag har känt i över fyrtio år. Vi gick i samma klass i tolv år så även om vi inte ses mer än ett par gånger per år är det bara att ta vid där vi slutade. Våra män kommer bra överens och det gör även barnen även om deras barn är lite äldre. Det var bara den ena familjen som hade med sina barn och de åkte hem strax innan elva. De andra var barnfria och ville stanna en stund till och helt plötsligt var klockan nästan två... Trevligt då, inte så kul i morse när H som vanligt vaknade halv sju. Tog det lite lugnt innan jag gick ut och gick med en väninna, kom hem för att byta om och sedan fortsätta direkt till B så att H kunde rida. Det visade sig dock att hon hade feber så vi fick pyssla om henne en stund istället och sedan bege oss hem. I eftermiddags var barnen på yoga och jag hann skriva lite på min inlämningsuppgift. Jag lämnar in den nu ikväll eftersom det är meningen att vi ska få feedback av våra kurskamrater och omarbeta den efter det innan den ska examineras.
På torsdag ska vi åka till Helsingborg och bo en av J:s gratisnätter på ett mysigt hotell som vi har bott på ett antal gånger tidigare. Det blir ett litet avbrott från vardagen i alla fall även om det inte går att jämföra med alla bilder som folk lägger upp från när och fjärran så här i sportlovstider...
söndag 17 februari 2019
fredag 8 februari 2019
Lättnad, vab och lite annat
Har inte riktigt haft tid och ork att skriva eftersom det känns som om jag sitter vid en dator hela dagarna - har ingen direkt lust att ta fram den på kvällen också och gör jag det är det för att jobba och då hinner jag inte skriva.
Det har hänt en del sedan sist. Efter min väninnas och mitt samtal hade vi sms-kontakt samma kväll och hon föreslog att vi skulle äta lunch dagen efter men då var jag redan upptagen eftersom jag skulle träffa en annan väninna som verkligen behövde prata med mig. Vi kom istället överens om att ses och äta frukost på ett hotell i Lund på söndagen och där tillbringade vi sedan drygt tre och en halv timme... Det var så skönt att ses och att få krama om henne igen! Hon bar dessutom på en liten överraskning - jag trodde att den skulle anlända till sommaren men det visade sig att det kommer en liten lillebror redan i början av mars! Vi pratade om allt mellan himmel och jord medan vi åt och vi konstaterade båda två att det kändes som att vi bara tog vid där vi slutade och att allt kändes bra. Efter ungefär halva tiden började vi prata om det som hände i januari/februari förra året och vi kunde båda ge vår version av saken. Det hade jag gjort redan när vi pratade per telefon och en del av det jag sa hade nog hunnit sjunka in och hon hade hunnit tänka på det jag sa. Vi hade ett bra samtal och löste upp en del knutar samt kom överens om hur vi går vidare. En stor sten lättade definitivt från mitt hjärta! Vi har pratat en gång till sedan dess och om ett par veckor ska vi ses med våra familjer.
Lördagen innan vår frukost var jag först på ridskolan och höll två lektioner, den ena var den grupp som H rider i. I ett svagt ögonblick lovade jag att ha dessa båda lektioner resten av terminen så nu får jag vara på plats klockan åtta varje lördag fram till mitten av juni... Det är roligt och ger mig energi och eftersom jag ändå är uppbokad denna tid då H rider så spelar det inte så stor roll. Vi hann även åka ut så att H kunde rida lilla B innan vi åkte till min systerdotter och firade hennes femårsdag på kvällen. På söndagen var båda barnen på yoga och tyckte att det var jätteroligt!
På måndagen åkte J till Italien och var borta hela veckan. Han började känna sig lite dålig under söndagen och hade en väldigt kraxig röst. De två första dagarna i Italien hade han feber och nästan ingen röst - sådär eftersom han skulle åka runt på en liten turné och sova på olika ställen varje natt. Vi tänkte att det var lugnt på vab-fronten för mig denna vecka eftersom båda barnen precis hade varit sjuka men på måndagsmorgonen vaknade O med halsont... Jag åkte på ett möte på morgonen medan han var själv hemma, jobbade sedan hemma några timmar, åkte iväg igen när H kom hem och hade ytterligare ett möte men kunde sedan ställa in det sista mötet eftersom många av kollegorna var sjuka, vabbade eller var på utbildning. På tisdagen skulle jag jobba hemma med rektorsutbildningen men det blev inte mycket gjort eftersom jag var med O på Vårdcentralen (bara virus...) och sedan behövde underhålla honom. Jag tog ut en halv dags vab eftersom jag inte kunde jobba och eftersom jag vill spara komp till sportlovet. Det var väldigt länge sedan som jag gjorde det eftersom jag brukar lösa det ändå men det var ganska skönt att kunna vabba "på riktigt".
På onsdagen fick O vara hemma eftersom jag kunde lösa det med hjälp av farmor och farfar - vi skulle ha möte i ledningsgruppen hela dagen så vi hade förbokat dem om det var så att något barn blev sjukt. O klagade fortfarande över halsont och blev helt förtvivlad när jag sa att doktorn hade sagt att han bara var lite röd i halsen och kunde gå ändå. Vi gjorde ett avtal att han skulle gå på torsdagen men han blev ändå hysterisk på onsdagskvällen när jag förde det på tal igen... Som tur var hade jag hämtat hem lite läxa som han satte sig med och efter att ha räknat två timmar nonstop i sin mattebok kände han sig frisk och pigg på att gå till skolan igen. Han är knepig, vår O... På torsdagen hade det gått hur bra som helst i skolan och han tog på nytt hem sin mattebok och ägnade en timme åt den på kvällen så att han blev helt klar med den. "Asså mamma, jag känner mig så stolt!" sa han när han var klar. Bra självkänsla har han om inte annat! Han var mycket nöjd med att vara nummer två i klassen med att klara boken. Först var en tjej som är född på årets första dag och ligger långt före alla andra i allting så jag tror att detta delvis bidrog till hans stolthet. Han är verkligen väldigt snabb när det gäller räkning - och smart. Läsningen är fortfarande lite stapplig så jag tror att det är extra roligt för honom att ligga så bra till i matte.
På torsdagen fick vi en tid till H eftersom vi ville ha ett läkarintyg till skolan på hennes ströfrånvaro när hon har feber. Hon har ju genomgått alla möjliga prover utan att de har hittat något förutom halsprov som hon vägrar att ta... Hon slåss med läkaren och sköterskan de gånger vi har försökt men nu ville inte sköterskan be läkaren att skriva intyg innan någon hade försökt ta halsprov eftersom de ville utesluta streptokocker. När vi väl kom dit tyckte dock läkaren att det var onödigt så det blev inget halsprov till H:s lättnad. Vi fick rådet att komma tillbaka en dag då hon har feber för att ta prover en sådan dag istället.
J kom hem sent fredag kväll och under helgen tog vi det bara lugnt. J var inte särskilt frisk och hostade massor så han fick sova för sig själv. Barnen hade turats om att sova i J:s säng när han var borta och den andra sov på en madrass på golvet i sovrummet - mysigt! O är fortfarande lite rädd för att sova själv om inte någon av oss sover däruppe så vi fick ta varsin natt där i helgen och sedan har J sovit där i veckan också. I tisdagskväll pratade O dock om att vi skulle sova hos honom på fredag eftersom det då har varit "Talang" på TV4 och i reklamen inför och efter programmet (vid varje reklampaus) finns en låtsasgorilla med. Efter sin gorilladröm är han väldigt rädd för denna så vi har lovat att sova hos honom natten till lördag. "Behöver vi inte sova hos dig i natt då?" frågade jag i tisdags. "Ni måste göra det på fredag", blev svaret vilket vi tolkade som att det var ok att vi sov där nere så det har vi gjort nu två nätter - lyx!
Melodifestivalen hade premiär i lördags och imorgon är det dags för nästa deltävling. Vi har ännu en lugn helg framför oss och det känns skönt. Denna veckan har försvunnit i full fart. Jag hade en plan på att jobba med min uppgift till rektorsprogrammet som ska lämnas in nästa söndag men hade många andra saker som jag behövde få koll på på jobbet och när jag hade jobbat med min uppgift en halvtimme ringde en medarbetare och meddelade att det hade varit slagsmål mellan två elever. Det betyder alltid en massa timmars merjobb för min del med samtal med eleverna, polisanmälan mm så min tisdagseftermiddag blev inte som tänkt, inte heller min onsdagsförmiddag. I tisdags eftermiddag var vi på utvecklingssamtal med båda barnen. Idel lovord som vanligt! H ligger långt före i alla ämnen och har haft alla rätt på de gamla nationella prov som de har gjort för att öva inför proven senare i vår. O ligger långt före i matte och helt med i svenska enligt det bedömningsstöd som Skolverket har. O:s lärare bad oss att stanna kvar efter samtalet men eftersom vi hade H:s samtal direkt efter gick J iväg på det och jag stannade kvar. Hon hade en väldigt rolig och samtidigt väldigt tråkig nyhet att berätta - hon är 36 år och har tidigare fått besked på att hon inte kan få barn men nu var hon väldigt oväntat gravid! Hon kommer att bli en fantastisk mamma och jag är väldigt glad för hennes skull men hon var väldigt ledsen över att inte kunna följa klassen som hon hade lovat att stanna hos i tre år. O kommer att bli helt förstörd - han är helt förälskad i sin fröken och hon har verkligen gjort underverk med hans klass. Hennes plan är att komma tillbaka till hösten när de börjar åk 3 och att vara involverad i processen att utse en vikarie som har eleverna i åk 2. Håller alla tummar för att det blir bra...
Igår kontaktade min förra chef mig - den rektor som anställde mig på den kaosartade skolan och som jag jobbade bra med under ett år. Han hade lyssnat på en podd som jag är med i och ville bara höra av sig och säga att han tyckte att den var bra. Han har precis startat ett eget företag som kommer att erbjuda människor att berätta sin historia framför en kamera och sedan klipper företaget in bilder, dokument, miljöer mm som hör till historian. Det blir som en egen TV-intervju om ditt liv som man lämnar efter sig. Åh, tänk om min pappa hade kunnat göra en sådan medan han levde som sedan barnen och J hade kunnat ta del av nu! Vi har hans röst på ett band som just nu är trasigt men som borde gå att laga. Att ha det som en historia med bild är ju dock något helt annat! Kruxet är att det blir ganska dyrt... Rika 40-talister har kanske råd men de vill också kunna ge det till personer i livets slutskede och då göra det gratis till dem. För detta behövs det sponsorer, bidrag mm men det borde gå att lösa! Jag blev heltänd på idén och hoppas verkligen på att företaget rullar igång och får medel att göra det som de vill.
Det har hänt en del sedan sist. Efter min väninnas och mitt samtal hade vi sms-kontakt samma kväll och hon föreslog att vi skulle äta lunch dagen efter men då var jag redan upptagen eftersom jag skulle träffa en annan väninna som verkligen behövde prata med mig. Vi kom istället överens om att ses och äta frukost på ett hotell i Lund på söndagen och där tillbringade vi sedan drygt tre och en halv timme... Det var så skönt att ses och att få krama om henne igen! Hon bar dessutom på en liten överraskning - jag trodde att den skulle anlända till sommaren men det visade sig att det kommer en liten lillebror redan i början av mars! Vi pratade om allt mellan himmel och jord medan vi åt och vi konstaterade båda två att det kändes som att vi bara tog vid där vi slutade och att allt kändes bra. Efter ungefär halva tiden började vi prata om det som hände i januari/februari förra året och vi kunde båda ge vår version av saken. Det hade jag gjort redan när vi pratade per telefon och en del av det jag sa hade nog hunnit sjunka in och hon hade hunnit tänka på det jag sa. Vi hade ett bra samtal och löste upp en del knutar samt kom överens om hur vi går vidare. En stor sten lättade definitivt från mitt hjärta! Vi har pratat en gång till sedan dess och om ett par veckor ska vi ses med våra familjer.
Lördagen innan vår frukost var jag först på ridskolan och höll två lektioner, den ena var den grupp som H rider i. I ett svagt ögonblick lovade jag att ha dessa båda lektioner resten av terminen så nu får jag vara på plats klockan åtta varje lördag fram till mitten av juni... Det är roligt och ger mig energi och eftersom jag ändå är uppbokad denna tid då H rider så spelar det inte så stor roll. Vi hann även åka ut så att H kunde rida lilla B innan vi åkte till min systerdotter och firade hennes femårsdag på kvällen. På söndagen var båda barnen på yoga och tyckte att det var jätteroligt!
På måndagen åkte J till Italien och var borta hela veckan. Han började känna sig lite dålig under söndagen och hade en väldigt kraxig röst. De två första dagarna i Italien hade han feber och nästan ingen röst - sådär eftersom han skulle åka runt på en liten turné och sova på olika ställen varje natt. Vi tänkte att det var lugnt på vab-fronten för mig denna vecka eftersom båda barnen precis hade varit sjuka men på måndagsmorgonen vaknade O med halsont... Jag åkte på ett möte på morgonen medan han var själv hemma, jobbade sedan hemma några timmar, åkte iväg igen när H kom hem och hade ytterligare ett möte men kunde sedan ställa in det sista mötet eftersom många av kollegorna var sjuka, vabbade eller var på utbildning. På tisdagen skulle jag jobba hemma med rektorsutbildningen men det blev inte mycket gjort eftersom jag var med O på Vårdcentralen (bara virus...) och sedan behövde underhålla honom. Jag tog ut en halv dags vab eftersom jag inte kunde jobba och eftersom jag vill spara komp till sportlovet. Det var väldigt länge sedan som jag gjorde det eftersom jag brukar lösa det ändå men det var ganska skönt att kunna vabba "på riktigt".
På onsdagen fick O vara hemma eftersom jag kunde lösa det med hjälp av farmor och farfar - vi skulle ha möte i ledningsgruppen hela dagen så vi hade förbokat dem om det var så att något barn blev sjukt. O klagade fortfarande över halsont och blev helt förtvivlad när jag sa att doktorn hade sagt att han bara var lite röd i halsen och kunde gå ändå. Vi gjorde ett avtal att han skulle gå på torsdagen men han blev ändå hysterisk på onsdagskvällen när jag förde det på tal igen... Som tur var hade jag hämtat hem lite läxa som han satte sig med och efter att ha räknat två timmar nonstop i sin mattebok kände han sig frisk och pigg på att gå till skolan igen. Han är knepig, vår O... På torsdagen hade det gått hur bra som helst i skolan och han tog på nytt hem sin mattebok och ägnade en timme åt den på kvällen så att han blev helt klar med den. "Asså mamma, jag känner mig så stolt!" sa han när han var klar. Bra självkänsla har han om inte annat! Han var mycket nöjd med att vara nummer två i klassen med att klara boken. Först var en tjej som är född på årets första dag och ligger långt före alla andra i allting så jag tror att detta delvis bidrog till hans stolthet. Han är verkligen väldigt snabb när det gäller räkning - och smart. Läsningen är fortfarande lite stapplig så jag tror att det är extra roligt för honom att ligga så bra till i matte.
På torsdagen fick vi en tid till H eftersom vi ville ha ett läkarintyg till skolan på hennes ströfrånvaro när hon har feber. Hon har ju genomgått alla möjliga prover utan att de har hittat något förutom halsprov som hon vägrar att ta... Hon slåss med läkaren och sköterskan de gånger vi har försökt men nu ville inte sköterskan be läkaren att skriva intyg innan någon hade försökt ta halsprov eftersom de ville utesluta streptokocker. När vi väl kom dit tyckte dock läkaren att det var onödigt så det blev inget halsprov till H:s lättnad. Vi fick rådet att komma tillbaka en dag då hon har feber för att ta prover en sådan dag istället.
J kom hem sent fredag kväll och under helgen tog vi det bara lugnt. J var inte särskilt frisk och hostade massor så han fick sova för sig själv. Barnen hade turats om att sova i J:s säng när han var borta och den andra sov på en madrass på golvet i sovrummet - mysigt! O är fortfarande lite rädd för att sova själv om inte någon av oss sover däruppe så vi fick ta varsin natt där i helgen och sedan har J sovit där i veckan också. I tisdagskväll pratade O dock om att vi skulle sova hos honom på fredag eftersom det då har varit "Talang" på TV4 och i reklamen inför och efter programmet (vid varje reklampaus) finns en låtsasgorilla med. Efter sin gorilladröm är han väldigt rädd för denna så vi har lovat att sova hos honom natten till lördag. "Behöver vi inte sova hos dig i natt då?" frågade jag i tisdags. "Ni måste göra det på fredag", blev svaret vilket vi tolkade som att det var ok att vi sov där nere så det har vi gjort nu två nätter - lyx!
Melodifestivalen hade premiär i lördags och imorgon är det dags för nästa deltävling. Vi har ännu en lugn helg framför oss och det känns skönt. Denna veckan har försvunnit i full fart. Jag hade en plan på att jobba med min uppgift till rektorsprogrammet som ska lämnas in nästa söndag men hade många andra saker som jag behövde få koll på på jobbet och när jag hade jobbat med min uppgift en halvtimme ringde en medarbetare och meddelade att det hade varit slagsmål mellan två elever. Det betyder alltid en massa timmars merjobb för min del med samtal med eleverna, polisanmälan mm så min tisdagseftermiddag blev inte som tänkt, inte heller min onsdagsförmiddag. I tisdags eftermiddag var vi på utvecklingssamtal med båda barnen. Idel lovord som vanligt! H ligger långt före i alla ämnen och har haft alla rätt på de gamla nationella prov som de har gjort för att öva inför proven senare i vår. O ligger långt före i matte och helt med i svenska enligt det bedömningsstöd som Skolverket har. O:s lärare bad oss att stanna kvar efter samtalet men eftersom vi hade H:s samtal direkt efter gick J iväg på det och jag stannade kvar. Hon hade en väldigt rolig och samtidigt väldigt tråkig nyhet att berätta - hon är 36 år och har tidigare fått besked på att hon inte kan få barn men nu var hon väldigt oväntat gravid! Hon kommer att bli en fantastisk mamma och jag är väldigt glad för hennes skull men hon var väldigt ledsen över att inte kunna följa klassen som hon hade lovat att stanna hos i tre år. O kommer att bli helt förstörd - han är helt förälskad i sin fröken och hon har verkligen gjort underverk med hans klass. Hennes plan är att komma tillbaka till hösten när de börjar åk 3 och att vara involverad i processen att utse en vikarie som har eleverna i åk 2. Håller alla tummar för att det blir bra...
Igår kontaktade min förra chef mig - den rektor som anställde mig på den kaosartade skolan och som jag jobbade bra med under ett år. Han hade lyssnat på en podd som jag är med i och ville bara höra av sig och säga att han tyckte att den var bra. Han har precis startat ett eget företag som kommer att erbjuda människor att berätta sin historia framför en kamera och sedan klipper företaget in bilder, dokument, miljöer mm som hör till historian. Det blir som en egen TV-intervju om ditt liv som man lämnar efter sig. Åh, tänk om min pappa hade kunnat göra en sådan medan han levde som sedan barnen och J hade kunnat ta del av nu! Vi har hans röst på ett band som just nu är trasigt men som borde gå att laga. Att ha det som en historia med bild är ju dock något helt annat! Kruxet är att det blir ganska dyrt... Rika 40-talister har kanske råd men de vill också kunna ge det till personer i livets slutskede och då göra det gratis till dem. För detta behövs det sponsorer, bidrag mm men det borde gå att lösa! Jag blev heltänd på idén och hoppas verkligen på att företaget rullar igång och får medel att göra det som de vill.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)