Idag ringde facket och sa att min arbetsgivare hade ändrat sig - de hävdar att det finns regler som gör att de inte kan betala min rektorsutbildning eftersom jag inte kommer att jobba minst 50% i arbetsledande ställning. I statuterna står det "bör" så de hade kunnat välja att bara låta mig fortsätta men det ville de så klart inte... Jaja, jag löser det på ett annat sätt så det är egentligen ingen fara. Antagligen tror de att jag kommer att sluta nu när jag inte har någon fördel av att vara kvar men det kommer jag inte att göra så länge som jag inte har något annat att fylla min arbetstid med.
Idag lades fallen till vår juridiktenta ut och under hela dagen har vi i min grupp jobbat koncentrerat på var sitt håll för att samla sådant som kan vara relevant för de frågor som vi får på morgonen på torsdag. Imorgon träffas vi för att diskutera det som vi har kommit fram till hittills, på onsdag har vi ytterligare tid för att läsa in oss ännu mer på de olika fallen och på torsdag är det skarpt läge. Det ska nog gå bra, känns det som. Är mycket tacksam för vår bästa grupp som verkligen har samma ambitionsnivå och kompletterar varandra. Egentligen hade det inte gjort så mycket att stå över rektorsutbildningen ett tag men jag vill ogärna byta grupp eftersom vi har så bra sammanhållning - och dessutom vill jag bli klar!
Igår firade vi som planerat Mors dag med att äta brunch på Ängavallen utanför Trelleborg. Det var trevligt och gott men fy vad dyrt det blir. Det är egentligen inte alls värt att lägga så mycket pengar på den typen av mat. Vi hade ju kunnat få en fin middag med vin plus mat till barnen för samma pengar. Denna månad har vi ju dessutom ätit brunch två gånger (innan dess har vi i och för sig aldrig gjort det) så nu är det verkligen stopp ett bra tag framöver. Lite extra kul igår var att all mat är närproducerad (det mesta som innehåller kött kommer från den egna gården) och att allt var ekologiskt. Barnen fick gå på en rundtur på gården och hälsa på grisar, lamm och kor och de som ville fick även hålla en en dag gammal griskulting - så gullig! Underbart att se kor i frihet - cirka tjugo kor gick tillsammans med en tjur och alla kalvar och korna fick ha sina kalvar hos sig i åtta-nio månader. Så ser det ju inte alls ut på vanliga gårdar som har mjölk- eller köttproduktion. Det stör mig - kor har väl också moderskänslor precis som alla andra och kalvar behöver ju också sin mamma precis som alla andra. Naiva jag hade tills för några år sedan ingen aning om att det gick till så här, fruktansvärt! Man borde sluta använda mjölkprodukter och sluta äta kött men riktigt där är jag inte ännu tyvärr...
Mors dag skapar alltid lite extra tankar... Det beror delvis på att jag är så otroligt och innerligt tacksam för att jag fick bli mamma till de två finaste barnen som finns och på att jag överhuvudtaget fick gåvan att bli mamma. Delvis beror det också på den komplicerade relationen till min egen mamma. Det är bara att inse att vi aldrig kommer att förstå varandra men det är samtidigt en sorg. Inte en sorg som är dagligen närvarande och jag försöker att inte vara bitter men en dag när det känns som att alla skriver fina saker om sin mamma, blir det mer påtagligt. Jag hoppas verkligen att jag och mina barn får en bättre relation även i vuxen ålder. Jag ska göra allt för att det ska bli så!
måndag 29 maj 2017
fredag 26 maj 2017
Jobbval
Om precis en månad sitter vi på en restaurang i Österrike vid denna tiden om allt går väl - längtar! Under denna vecka har vi hunnit med en hel del och då är den ändå inte slut ännu. I tisdags var O på sin första inskolningsdag på samma skola som H går på. Han ville inte klä på sig när det var dags att göra det och han ville inte gå till skolan... Jag fick hjälpa till med påklädningen och vi kom iväg i tid. Väl på skolan hittade han sin bänk och vi upptäckte då att det fanns en till med samma namn i klassen så han fick även första bokstaven i vårt efternamn på sin namnskylt och det tyckte han var stort. Alla föräldrar fick gå iväg och följa ett eget program med information från olika personer och funktioner på skolan medan barnen träffade sina nya kompisar och pedagoger. Efteråt lös O som en sol och hade haft såå roligt! Han pratade direkt om att han ville gå till skolan hela veckan men fick nöja sig med att gå dit även under onsdagen. Klassen blir kanske en utmaning - två tredjedelar killar, många med myror i baken, flera som jag vet är utåtagerande och flera som inte känns riktigt redo att lämna förskolan. Det blir säkert bra så småningom men det märktes en ganska stor skillnad jämfört med H:s klass.
Jag råkade nämna detta för min väninna när jag pratade med henne samma eftermiddag och hon blev jätteledsen eftersom hennes son, enligt henne själv, är precis ett sådant barn som jag beskrev. Jag upplever inte alls honom så men vi träffas ju visserligen under helt andra former så det är kanske svårt att märka då. Jag tycker jättemycket om denna sexåring som jag har känt under hela hans liv. Jag tycker även om en kille på O:s förskola som förmodligen kommer att få någon form av diagnos så småningom eftersom han har lite sociala svårigheter och svårt att vara stilla. Dessa båda barn är snälla killar som det blir lite fel för ibland på olika sätt men de barn som jag tycker är svårare att tycka om är de som är taskiga och rent av elaka mot andra barn. Min väninna har helt rätt i att dessa barn säkert inte kan bättre ibland och att också de har svårigheter men jag tror ändå att det går att markera och sätta gränser för de flesta barn. O har ett par barn i sin förskolegrupp som har uppenbart svaga föräldrar och det är även dessa barn som är vildast och mest utåtagerande. Det är självklart inte barnens fel utan hela familjen behöver hjälp men det drabbar de facto mitt barn, som dessutom är ett ganska försiktigt och försynt barn och inte alls går ihop med dessa tuffare takter. Jag måste ju få vara orolig för honom och för hur det ska gå i en klass som verkar relativt stökig... Jag borde dock aldrig ha sagt detta till min väninna - jag kommer att ha dåligt samvete hur länge som helst eftersom hon blev så sårad och ledsen. Hon drar slutsatsen att jag inte tycker om hennes barn men så är det ju verkligen inte - han är fantastisk på alla sätt! Jag behöver träna på att bli mer tolerant och inte döma efter första intrycket, vilket jag kan ha lätt att göra.
Efter ett par mindre konflikter mailledes med min chef är jag mer motiverad än någonsin att komma till en ny arbetsplats. Jag har under veckan även fått fler exempel på att hon ibland är direkt olämplig som chef och det ska bli skönt att bara vara på skolan en dag per vecka under nästa läsår. I onsdags var jag på en intervju på en gymnasieskola i Lund och det hade verkligen varit ett roligt jobb. Det var en jättetrevlig intervju med två biträdande rektorer, en kurator, en studievägledare och tre elever. Tjänsten var dock på heltid och det hade blivit svårt att kombinera med att gå klart rektorsutbildningen. I onsdags ringde även den skola som jag var på i förra veckan och erbjöd mig tjänsten, som är på deltid. Eftersom jag skulle till gymnasieskolan på eftermiddagen bad jag att få lite betänketid och lämna ett svar idag. Gymnasieskolans representant ringde i förmiddags och ville att jag skulle komma på ytterligare en intervju i nästa vecka och jag sa då som det var, att jag hade bestämt mig för en annan tjänst eftersom den var på deltid. Hon erbjöd mig direkt deltid även på den skolan men ville ändå träffa mig och en annan kandidat en gång till (även om hon nästan kunde lova mig tjänsten). Jag kände ändå att jag får en annan flexibilitet på den skola som jag nu har valt och ringde rektorn i eftermiddag och tackade ja. Papper skriver vi under nästa vecka. Det blir säkert bra även om gymnasiet egentligen hade varit roligare. Samtidigt behöver jag erfarenhet från grundskolan också och jag tänker att jag tar en termin eller ett läsår i taget och känner mig för. Lite vila, som det ändå kommer att kännas som, kan nog göra mig gott. Det ska bli spännande med en större skola och att prova på att arbeta i en kommun och eftersom det inte brukar saknas arbetsuppgifter i en skola så ska jag nog kunna sysselsätta mig. Jag måste bara varva ner lite under sommaren först och sänka tempot...
Igår var vi mest hemma och tog det lugnt. Jag har sovit dåligt i en dryg vecka och vaknat tidigt på morgnarna och nu är jag dessutom förkyld, så jag slocknade på soffan i nästan två timmar mitt på förmiddagen.... Välbehövligt och skönt! På eftermiddagen åkte vi och storhandlade hela familjen och på kvällen åkte vi till Ikea och åt middag samt tittade på utemöbler. Känns som om barnen behöver dagar som igår och idag - lugnt tempo, bara leka med vad de vill och skrota runt i pyjamas. Idag har jag jobbat och J och barnen har cyklat till olika lekplatser. J och jag hann med ett möte på banken i morse och planerade lite kring vår ekonomi. Jag hade verkligen önskat att jag tyckte att det var roligt med aktier, placeringar, fonder mm men det är ju så tråkigt. Jag litar helt på vår banktjej som är bäst!
Imorgon blir det lite dömande på ridskolan och sedan ska vi ha gäster på kvällen. På söndag ska vi äta brunch och fira Mors dag med min mamma och min syster med familj. Större delen av nästa vecka går åt till att skriva juridiktenta på Rektorsprogrammet - spännande och lite pirrigt eftersom det var ett tag sedan sist... Det börjar även fyllas på med diverse utflykter och avslutningskvällar för barnen så nu är det sista rycket innan skolavslutning och semester känns det som!
Jag råkade nämna detta för min väninna när jag pratade med henne samma eftermiddag och hon blev jätteledsen eftersom hennes son, enligt henne själv, är precis ett sådant barn som jag beskrev. Jag upplever inte alls honom så men vi träffas ju visserligen under helt andra former så det är kanske svårt att märka då. Jag tycker jättemycket om denna sexåring som jag har känt under hela hans liv. Jag tycker även om en kille på O:s förskola som förmodligen kommer att få någon form av diagnos så småningom eftersom han har lite sociala svårigheter och svårt att vara stilla. Dessa båda barn är snälla killar som det blir lite fel för ibland på olika sätt men de barn som jag tycker är svårare att tycka om är de som är taskiga och rent av elaka mot andra barn. Min väninna har helt rätt i att dessa barn säkert inte kan bättre ibland och att också de har svårigheter men jag tror ändå att det går att markera och sätta gränser för de flesta barn. O har ett par barn i sin förskolegrupp som har uppenbart svaga föräldrar och det är även dessa barn som är vildast och mest utåtagerande. Det är självklart inte barnens fel utan hela familjen behöver hjälp men det drabbar de facto mitt barn, som dessutom är ett ganska försiktigt och försynt barn och inte alls går ihop med dessa tuffare takter. Jag måste ju få vara orolig för honom och för hur det ska gå i en klass som verkar relativt stökig... Jag borde dock aldrig ha sagt detta till min väninna - jag kommer att ha dåligt samvete hur länge som helst eftersom hon blev så sårad och ledsen. Hon drar slutsatsen att jag inte tycker om hennes barn men så är det ju verkligen inte - han är fantastisk på alla sätt! Jag behöver träna på att bli mer tolerant och inte döma efter första intrycket, vilket jag kan ha lätt att göra.
Efter ett par mindre konflikter mailledes med min chef är jag mer motiverad än någonsin att komma till en ny arbetsplats. Jag har under veckan även fått fler exempel på att hon ibland är direkt olämplig som chef och det ska bli skönt att bara vara på skolan en dag per vecka under nästa läsår. I onsdags var jag på en intervju på en gymnasieskola i Lund och det hade verkligen varit ett roligt jobb. Det var en jättetrevlig intervju med två biträdande rektorer, en kurator, en studievägledare och tre elever. Tjänsten var dock på heltid och det hade blivit svårt att kombinera med att gå klart rektorsutbildningen. I onsdags ringde även den skola som jag var på i förra veckan och erbjöd mig tjänsten, som är på deltid. Eftersom jag skulle till gymnasieskolan på eftermiddagen bad jag att få lite betänketid och lämna ett svar idag. Gymnasieskolans representant ringde i förmiddags och ville att jag skulle komma på ytterligare en intervju i nästa vecka och jag sa då som det var, att jag hade bestämt mig för en annan tjänst eftersom den var på deltid. Hon erbjöd mig direkt deltid även på den skolan men ville ändå träffa mig och en annan kandidat en gång till (även om hon nästan kunde lova mig tjänsten). Jag kände ändå att jag får en annan flexibilitet på den skola som jag nu har valt och ringde rektorn i eftermiddag och tackade ja. Papper skriver vi under nästa vecka. Det blir säkert bra även om gymnasiet egentligen hade varit roligare. Samtidigt behöver jag erfarenhet från grundskolan också och jag tänker att jag tar en termin eller ett läsår i taget och känner mig för. Lite vila, som det ändå kommer att kännas som, kan nog göra mig gott. Det ska bli spännande med en större skola och att prova på att arbeta i en kommun och eftersom det inte brukar saknas arbetsuppgifter i en skola så ska jag nog kunna sysselsätta mig. Jag måste bara varva ner lite under sommaren först och sänka tempot...
Igår var vi mest hemma och tog det lugnt. Jag har sovit dåligt i en dryg vecka och vaknat tidigt på morgnarna och nu är jag dessutom förkyld, så jag slocknade på soffan i nästan två timmar mitt på förmiddagen.... Välbehövligt och skönt! På eftermiddagen åkte vi och storhandlade hela familjen och på kvällen åkte vi till Ikea och åt middag samt tittade på utemöbler. Känns som om barnen behöver dagar som igår och idag - lugnt tempo, bara leka med vad de vill och skrota runt i pyjamas. Idag har jag jobbat och J och barnen har cyklat till olika lekplatser. J och jag hann med ett möte på banken i morse och planerade lite kring vår ekonomi. Jag hade verkligen önskat att jag tyckte att det var roligt med aktier, placeringar, fonder mm men det är ju så tråkigt. Jag litar helt på vår banktjej som är bäst!
Imorgon blir det lite dömande på ridskolan och sedan ska vi ha gäster på kvällen. På söndag ska vi äta brunch och fira Mors dag med min mamma och min syster med familj. Större delen av nästa vecka går åt till att skriva juridiktenta på Rektorsprogrammet - spännande och lite pirrigt eftersom det var ett tag sedan sist... Det börjar även fyllas på med diverse utflykter och avslutningskvällar för barnen så nu är det sista rycket innan skolavslutning och semester känns det som!
söndag 21 maj 2017
Nedräkning
Om fem veckor sover vi på ett hotell i Tyskland på väg mot Österrike! Det lär bli fem händelserika veckor men dessa ska förhoppningsvis följas av sex mycket lugna veckor... På jobbfronten är det spännande - jag har fått reda på att jag bara får tjugo procents tjänst på min nuvarande arbetsplats till hösten. De trodde nog inte att jag skulle vara intresserad men eftersom de även har gått med på att betala min rektorsutbildning så känns det ändå som ett alternativ. Om jag kan kombinera det med en annan deltidstjänst så hade det varit ok - om det inte hade varit för min chef... Många har nu uttryckt tankar om att de inte vill vara kvar till hösten och flera har redan sökt nya tjänster och ett par har sagt upp sig. För egen del har jag varit på tre nya intervjuer och är kallad till en fjärde i veckan som kommer. Ett av jobben är rektorsjobbet som jag sökte och den intervjun tror jag gick bra. Jag är däremot tveksam till om jag vill ha tjänsten om jag skulle bli erbjuden den. Det finns flera fördelar men även många nackdelar. Ensamt ansvarig för en skola som inte har det bästa ryktet och inte så mycket resurser - kan bli slitigt... En av de andra tjänsterna är en deltidstjänst som studievägledare på en grundskola och den verkade helt ok. Rektor och jag klickade direkt och jag vet att han har kollat referenser och varit angelägen om att anställa mig. Det enda jag är rädd för är att det ska bli lite tråkigt men jag kanske kan ha det så ett tag..? Jag har fått mig ett par tankeställare den senaste veckan. Rektorn på H:s skola ska sluta i juni och när någon förälder frågade vilken skola hon skulle till nu, skulle hon inte alls till någon ny skola utan till en helt annan tjänst utanför skolans värld. Synd eftersom hon är fantastisk och väldigt engagerad men jag förstår henne. "Jag tror aldrig att jag kommer att jobba i skolan mer", sa hon. Självklart beror inte detta på elever eller föräldrar utan på kommunledningen och den ständiga bristen på pengar. En annan rektorskollega som fyllde femtio i fjol fick en stroke för några veckor sedan. Det har också fått mig att tänka. Är det värt det? Jag vill absolut fortsätta min utbildning och jag kan gärna tänka mig en tjänst som biträdande rektor men inte att vara ytterst ansvarig.
Utanför jobblivet rullar det andra livet på. Förra helgen sprang J Lundaloppet och vi var i stan och hejade på honom i sommarvärmen. Där och då bestämde jag mig för att även jag måste kunna springa ett lopp - inte en mil men fem kilometer i alla fall. Den senaste veckan har jag ändrat träningsupplägg och i sommar ska jag även börja träna på gym samt följa ett träningsprogram när det gäller löpningen. I söndags åt vi en alldeles för dyr men god brunch på Ystad Saltsjöbad. Galet mycket pengar och inte värt det men det var trevligt i alla fall. Vi gav detta till J:s föräldrar tillsammans med hans syster eftersom de ställer upp så mycket och passar barnen.
J och O var hos logopeden i tisdags och hon tyckte att det var en mycket bra utveckling. De övade lite på "R" och ljudet finns i munnen men det kommer ännu inte på rätt ställe. Vi behöver dock inte komma tillbaka igen om vi inte själva bedömer att vi behöver hjälp. Däremot har vi även fått en tid till H om några veckor eftersom hon har det riktigt jobbigt med stamningen just nu. Annars har det mesta flutit på med barnen under veckan - de har haft roligt i skolan och på förskolan, de har följt med hem till kompisar och lekt och i tordsdags hann O med att fira förskolans dag innan vi sedan fortsatte in till Öppet hus på skolan. I torsdags var jag även på skolråd och fick veta lite inför hösten. I fredags var vi på trettioårsjubileum på J:s jobb - trevligt men våra sociala bägare var slut vid 23-tiden så då begav vi oss hemåt i samband med att dansen började. Skönt att båda två tycker lika! Igår var jag och dömde på förmiddagen och på kvällen hade vi O:s gudföräldrar med barn på middag. Idag har H och jag varit och shoppat eftersom hon fick ett presentkort på ett köpcentrum när hon fyllde år. En liten ekonomisk personlighet, tror jag helt visst... Hon tänkte noga igenom vad hon skulle köpa och ratade sådant som hon tyckte var för dyrt. Det slutade med två olika pysselböcker och hon gjorde bara av med hälften av sina 300 kronor. Jag passade på att tömma barnens spargrisar innan vi åkte eftersom många sedlar och mynt blir ogiltiga efter den 30 juni. Givetvis ska vi ta ut pengar och reglera detta nu i veckan så att ett blir rätt belopp i spargrisarna igen.
Idag var en stor dag på H:s ridning - alla skulle prova på att galoppera! H var lite nervös när vi gick till stallet men när vi kom på att jag kunde longera den ena hästen medan ridläraren hade den andra så blev hon lugnare. Hon ville börja så det fick hon och när hon hade provat första gången sken hon som en sol! Det gjorde även de andra barnen en efter en, roligt att se och roligt att agera ridlärare igen. Det enda som var dumt var att jag inte kunde filma samtidigt...
Nej, nu är det hopp i säng! Kort och bra vecka med bara tre arbetsdagar och på tisdag är jag dessutom föräldraledig eftersom O ska på inskolning i F-klass. Kanske beslutar jag mig även för hur min framtid ska se ut beroende på vilka besked jag får...
Utanför jobblivet rullar det andra livet på. Förra helgen sprang J Lundaloppet och vi var i stan och hejade på honom i sommarvärmen. Där och då bestämde jag mig för att även jag måste kunna springa ett lopp - inte en mil men fem kilometer i alla fall. Den senaste veckan har jag ändrat träningsupplägg och i sommar ska jag även börja träna på gym samt följa ett träningsprogram när det gäller löpningen. I söndags åt vi en alldeles för dyr men god brunch på Ystad Saltsjöbad. Galet mycket pengar och inte värt det men det var trevligt i alla fall. Vi gav detta till J:s föräldrar tillsammans med hans syster eftersom de ställer upp så mycket och passar barnen.
J och O var hos logopeden i tisdags och hon tyckte att det var en mycket bra utveckling. De övade lite på "R" och ljudet finns i munnen men det kommer ännu inte på rätt ställe. Vi behöver dock inte komma tillbaka igen om vi inte själva bedömer att vi behöver hjälp. Däremot har vi även fått en tid till H om några veckor eftersom hon har det riktigt jobbigt med stamningen just nu. Annars har det mesta flutit på med barnen under veckan - de har haft roligt i skolan och på förskolan, de har följt med hem till kompisar och lekt och i tordsdags hann O med att fira förskolans dag innan vi sedan fortsatte in till Öppet hus på skolan. I torsdags var jag även på skolråd och fick veta lite inför hösten. I fredags var vi på trettioårsjubileum på J:s jobb - trevligt men våra sociala bägare var slut vid 23-tiden så då begav vi oss hemåt i samband med att dansen började. Skönt att båda två tycker lika! Igår var jag och dömde på förmiddagen och på kvällen hade vi O:s gudföräldrar med barn på middag. Idag har H och jag varit och shoppat eftersom hon fick ett presentkort på ett köpcentrum när hon fyllde år. En liten ekonomisk personlighet, tror jag helt visst... Hon tänkte noga igenom vad hon skulle köpa och ratade sådant som hon tyckte var för dyrt. Det slutade med två olika pysselböcker och hon gjorde bara av med hälften av sina 300 kronor. Jag passade på att tömma barnens spargrisar innan vi åkte eftersom många sedlar och mynt blir ogiltiga efter den 30 juni. Givetvis ska vi ta ut pengar och reglera detta nu i veckan så att ett blir rätt belopp i spargrisarna igen.
Idag var en stor dag på H:s ridning - alla skulle prova på att galoppera! H var lite nervös när vi gick till stallet men när vi kom på att jag kunde longera den ena hästen medan ridläraren hade den andra så blev hon lugnare. Hon ville börja så det fick hon och när hon hade provat första gången sken hon som en sol! Det gjorde även de andra barnen en efter en, roligt att se och roligt att agera ridlärare igen. Det enda som var dumt var att jag inte kunde filma samtidigt...
Nej, nu är det hopp i säng! Kort och bra vecka med bara tre arbetsdagar och på tisdag är jag dessutom föräldraledig eftersom O ska på inskolning i F-klass. Kanske beslutar jag mig även för hur min framtid ska se ut beroende på vilka besked jag får...
fredag 12 maj 2017
Veckorna tickar mot semester!
Ytterligare en arbetsvecka avklarad! Fortfarande inga nya besked när det gäller min anställning - vi fick bara veta att hela tjänstefördelningen ska förhandlas med facket eftersom den kommer att innebära verksamhetsförändringar och uppsägningar. På måndag är min plan att ringa facket och kolla vad som händer. Alla besked är bättre än inga besked men att inte veta är jobbigt! Jag hade gärna fått någon form av slutbesked att förhålla mig till och om det är så att jag inte kommer att ha något jobb på min nuvarande skola hade det känts mer motiverat att söka nya jobb. Jag har i och för sig kommit fram till att det kommer att bli mycket svårt att gå tillbaka till skolan efter semestern så jag hoppas att det har löst sig på något bra sätt tills dess. Innan jag går på ledighet måste jag dock ha fått ett besked på hur det blir!
I måndags var jag på mitt sista förskoleråd efter att ha varit med där i snart sju år. O:s dagistid närmar sig slutet med stormsteg! Det kommer nog att kännas konstigt att inte ha ett barn på förskola längre... I onsdags var jag på utvecklingssamtal med den pedagog som är ansvarig för O och det var idel lovord som vanligt. När jag berättade för O att jag skulle komma lite tidigare för att prata med pedagogen och först därefter hämta honom, frågade han varför jag skulle prata med henne. Jag sa att vi skulle prata lite om hur det går för O på förskolan och om det är något att tänka på inför att han ska börja skolan. "Det behöver du inte prata om - jag kan redan allt och jag är snäll mot alla", sa O då... Självförtroendet är det i alla fall inget fel på! Jag berättade för pedagogen vad O hade sagt och hon sa att det var en bra sammanfattning. De upplever att O har utvecklats mycket under detta läsår, främst språkligt och socialt. Han tar större plats i gruppen på ett bra sätt och alla förstår nu vad han säger. Hon trodde inte att det skulle bli några problem alls inför skolstarten.
Snabbt hem, ut med L och sedan lagade jag mat så att vi kunde äta middag tidigare än vanligt eftersom O skulle springa Kalvinknatet kvart över fem. Det blåste snålblåst och var ca fem grader kallt med lite regn - inget kul alls... O sprang tillsammans med två kompisar och det gick bra för honom att göra det på egen hand utan förälder. Därefter var det en dryg halvtimmes väntan tills det var H:s tur att springa. Hon skulle för första gången springa i den åldersklass som springer på tid och dessutom skulle hon springa 1300 meter. Hon har övat några gånger på gångbanan utanför huset men så långt har hon aldrig sprungit. Jag är djupt imponerad av att hon klarade det! Hon sprang hela rundan utan att gå ett enda steg och var långt ifrån sist så hon hade ändå viss fart. Morgonen efter skulle jag försöka springa lika långt utan att gå en halv eller en minut emellan men efter 1000 m som tog sju minuter var jag tvungen att gå för att pusta lite... Det berättade jag så klart för H som blev mäkta stolt!
Igår hade vi studiedag på jobbet och jag hann jobba undan lite på förmiddagen och efter lunch var det dags för HLR- och brandutbildning. Supernyttigt att öva hjärtlungräddning - hoppas bara att jag aldrig kommer att behöva använda det! Jag hann inte med branddelen eftersom jag var tvungen att gå tidigare till en konsert på H:s skola. Alla barnen var jätteduktiga och efter konserten hann vi hem om och duschade barnen samt lagade mat och sedan kom farmor och farfar för att passa barnen så att vi kunde gå på föräldramöte för O:s blivande klass. Det kändes bra att gå båda två eftersom vi gjorde det även när H skulle börja. De blir 52 barn fördelade på två grupper - lite för många känns det som men det är inget att göra åt...
Idag jobbade jag lite hemifrån på förmiddagen och var sedan i Malmö och hade samtal med en deltagare i Stöd och matchning. En liten hjälp till mina gamla chefer tillika bästa vänner eftersom de alltid ställer upp för mig! Efter det åkte jag direkt och åt lunch med en rektor som jobbar på en av de skolor där jag var konsult tidigare. Vi har alltid kommit bra överens och hon tyckte att jag gjorde ett bra jobb. Nu ville hon veta mer om min situation och vi hade en hel del att prata om... Jag hämtade O lite tidigare och fredagsfikade med honom eftersom H följde med en kompis hem. Skönt med lite komptid att ta ut ibland! Under veckorna som kommer, behöver jag vara kompledig och föräldraledig lite då och då för att få ihop livet. Samtidigt har jag massor att göra på jobbet för att avsluta allt om jag nu inte ska vara kvar till hösten...
Helgen blir ganska lugn - imorgon ska J springa ett lopp och vi ska heja på och på söndag ska vi äta brunch med J:s familj. Annars händer det inte så mycket, vilket känns välbehövligt och skönt!
I måndags var jag på mitt sista förskoleråd efter att ha varit med där i snart sju år. O:s dagistid närmar sig slutet med stormsteg! Det kommer nog att kännas konstigt att inte ha ett barn på förskola längre... I onsdags var jag på utvecklingssamtal med den pedagog som är ansvarig för O och det var idel lovord som vanligt. När jag berättade för O att jag skulle komma lite tidigare för att prata med pedagogen och först därefter hämta honom, frågade han varför jag skulle prata med henne. Jag sa att vi skulle prata lite om hur det går för O på förskolan och om det är något att tänka på inför att han ska börja skolan. "Det behöver du inte prata om - jag kan redan allt och jag är snäll mot alla", sa O då... Självförtroendet är det i alla fall inget fel på! Jag berättade för pedagogen vad O hade sagt och hon sa att det var en bra sammanfattning. De upplever att O har utvecklats mycket under detta läsår, främst språkligt och socialt. Han tar större plats i gruppen på ett bra sätt och alla förstår nu vad han säger. Hon trodde inte att det skulle bli några problem alls inför skolstarten.
Snabbt hem, ut med L och sedan lagade jag mat så att vi kunde äta middag tidigare än vanligt eftersom O skulle springa Kalvinknatet kvart över fem. Det blåste snålblåst och var ca fem grader kallt med lite regn - inget kul alls... O sprang tillsammans med två kompisar och det gick bra för honom att göra det på egen hand utan förälder. Därefter var det en dryg halvtimmes väntan tills det var H:s tur att springa. Hon skulle för första gången springa i den åldersklass som springer på tid och dessutom skulle hon springa 1300 meter. Hon har övat några gånger på gångbanan utanför huset men så långt har hon aldrig sprungit. Jag är djupt imponerad av att hon klarade det! Hon sprang hela rundan utan att gå ett enda steg och var långt ifrån sist så hon hade ändå viss fart. Morgonen efter skulle jag försöka springa lika långt utan att gå en halv eller en minut emellan men efter 1000 m som tog sju minuter var jag tvungen att gå för att pusta lite... Det berättade jag så klart för H som blev mäkta stolt!
Igår hade vi studiedag på jobbet och jag hann jobba undan lite på förmiddagen och efter lunch var det dags för HLR- och brandutbildning. Supernyttigt att öva hjärtlungräddning - hoppas bara att jag aldrig kommer att behöva använda det! Jag hann inte med branddelen eftersom jag var tvungen att gå tidigare till en konsert på H:s skola. Alla barnen var jätteduktiga och efter konserten hann vi hem om och duschade barnen samt lagade mat och sedan kom farmor och farfar för att passa barnen så att vi kunde gå på föräldramöte för O:s blivande klass. Det kändes bra att gå båda två eftersom vi gjorde det även när H skulle börja. De blir 52 barn fördelade på två grupper - lite för många känns det som men det är inget att göra åt...
Idag jobbade jag lite hemifrån på förmiddagen och var sedan i Malmö och hade samtal med en deltagare i Stöd och matchning. En liten hjälp till mina gamla chefer tillika bästa vänner eftersom de alltid ställer upp för mig! Efter det åkte jag direkt och åt lunch med en rektor som jobbar på en av de skolor där jag var konsult tidigare. Vi har alltid kommit bra överens och hon tyckte att jag gjorde ett bra jobb. Nu ville hon veta mer om min situation och vi hade en hel del att prata om... Jag hämtade O lite tidigare och fredagsfikade med honom eftersom H följde med en kompis hem. Skönt med lite komptid att ta ut ibland! Under veckorna som kommer, behöver jag vara kompledig och föräldraledig lite då och då för att få ihop livet. Samtidigt har jag massor att göra på jobbet för att avsluta allt om jag nu inte ska vara kvar till hösten...
Helgen blir ganska lugn - imorgon ska J springa ett lopp och vi ska heja på och på söndag ska vi äta brunch med J:s familj. Annars händer det inte så mycket, vilket känns välbehövligt och skönt!
söndag 7 maj 2017
Mötet med kungen och lite annat
Det är fortsatt intensivt men det är väl så det ska vara nu när vi är inne i maj månad. Förra torsdagen var en lång arbetsdag då vi hade Öppet hus på skolan så det blev dryga tolv timmars jobb. J och barnen kom till skolan för att äta middag, kolla i verkstäderna och provsitta lastbilar. Kom hem ganska sent och hade inte packat alls så det var bara att sätta igång... Fredag morgon mötte vi mormor i Malmö och lämnade L till henne innan vi fortsatte till Sturup. Efter en skakig och obehaglig flygning till Arlanda (hatar när det är så, får väldigt mycket ångest...) tog vi Arlanda Express in till stan och åt på Centralen innan vi hittade den korta vägen till vårt hotell. Perfekt läge och ett fint rum! Vi gick ner på stan direkt och hittade bussen som tog oss till Junibacken. O var egentligen inte alls pigg på att lämna hotellrummet och bölade en del men när vi väl var på Junibacken hade han så klart hur roligt som helst - precis som vanligt... Vi åkte sagotåget och barnen roade sig sedan i Villa Villerkulla och såg en teater. Vi fikade och sedan fanns det en gästutställning med Barbro Lindgren att utforska. Jättemånga roliga saker, tyckte barnen, och även olika rester från tidigare gästutställningar uppskattades. Vi stannade tills de stängde och tog spårvagnen tillbaka till centrum. Vi åt middag och hade sedan en lugn kväll på hotellet med Let´s Dance. Av en slump gick vi rakt in i den vägg som en galen man körde in i för fyra veckor sedan och som nu var full med lappar med olika meddelande. Fruktansvärt men ändå viktigt för barnen att vi stannade upp, pratade om vad som hade hänt och bara var tysta tillsammans en stund. En annan fredag eftermiddag bara fyra veckor bort var Stockholm en stad i kaos - nu var vi på semester i samma stad och allt flöt på som vanligt...
På lördagen tog vi tunnelbanan till Naturhistoriska museet och upplevde en föreställning om Afrikas vilda djur och behovet av vatten på Cosmonova. Barnen gillade de olika utställningarna och även lunchen som de åt där. J och jag åt som vanligt inget - med en fin hotellfrukost behövs ingen lunch! Vi tog tunnelbanan tillbaka och barnen och J gick upp på hotellrummet ett par timmar medan jag shoppade. Vi möttes sedan på NK och var på deras leksaksavdelning och fortsatte därefter till Gallerian och sedan vidare till Nordens största BR-leksaker. Här stannade vi tills affären stängde och det var dags att leta upp en restaurang. Barnen var duktiga på att gå men en del gnällande blev det ändå emellanåt, särskilt på sena eftermiddagen när de började bli hungriga...
Söndagen kom så till sist, den dag som H hade sett fram emot så länge. Vi gav oss iväg från hotellet i god tid, hittade en blomsteraffär på Centralen som var öppen och köpte en mindre blomsterkvast där. Jag ville inte köpa för dyr blomma eftersom det ju kändes högst osäkert om hon skulle få lämna den. I början av veckan sa meteorologerna att det skulle bli 2-3 plusgrader och snöblandat regn under söndagen men det blev det som tur var inte! Det var mellan 5-10 grader enligt termometern, sol blandat med moln men samtidigt blåste en kall vind som gjorde det så mycket kallare så vi tog på så mycket kläder vi kunde och passade även på att köpa en filt till H i Gamla stan innan vi gick in på borggården. Vi kom dit vid kvart i elva och hittade direkt en avspärrad fålla där det stod "Barn med blommor". Vi gick in i den, ställde oss längst fram på första parkett och hade sällskap av två-tre andra sällskap. Det blev en lång och kall väntan men H var tapper. Kvart över tolv tågade arméns musikkår in så då blev det i alla fall lite underhållning och efter den kom marinens musikkår, som spelade under vaktavlösningen. Vi fick nu besked att alla barn som stod i fållan skulle få lämna sina blommor och även instruktioner på hur detta skulle gå till. Kungen kom ut kvart i ett för att inspektera vaktavlösningen tillsammans med prins Carl Philip men försvann sedan in igen. H var ändå nöjd över att ha sett kungen och att han var placerad mitt framför oss på ett litet podium. Nu frös H väldigt mycket och var lite ledsen - jag erbjöd henne att vi kunde gå därifrån men det ville hon så klart inte. Det var sagt att kungen skulle ta emot blommor ca 13.15-13.20 men innan dess skulle den beridna högvakten komma och kanske var det något strul med hästarna eller något annat eftersom det dröjde till efter 13.30 innan de dök upp.
Precis innan hästarna kom in på borggården kom kungen ut igen och samtidigt öppnades även balkongen uppe i slottet och drottningen, kronprinsessfamiljen och prinsessan Sofia blev synliga. Jublet steg och nu glömde H bort att hon frös. Kungssången klarades av och det var ändå något visst med att sjunga den "live". Vi tog av filt och mössa så att H var beredd när det var dags för barnen att gå fram till kungen. Hon gick som nummer tre efter en liten pojke som inte var så villig att lämna blomma (det var nog mest farmor som ville ha honom som en förevändning att träffa kungen) och en tjej i H:s ålder som gjorde värsta hovnigningen när det var hennes tur. H gick med rak rygg och bestämda steg fram till kungen när det var hennes tur, hon sträckte fram handen och neg när de hälsade och lämnade sedan över blomman. Så duktig! Det hela var ju över väldigt fort men H strålade som en sol! "Tänk att jag har tagit kungen i hand!" Vi hade övat lite på hur man niger och tar i hand på ett "lagom hårt sätt" och hon var verkligen superduktig! Det var många barn som skulle lämna blomma så det tog sin lilla tid - jag tyckte att vi kunde gå och fika och värma oss men det tyckte inte H. Hon ville se när den beridna högvakten red ut och hon ville vara kvar tills kungen gick in. När kungen hade gått in och allt var slut släppte vakterna avspärrningarna och då rusade många mot slottet så vi hängde på... Nedanför balkongen samlades alla och ungefär samtidigt kom kungen ut med övriga familjen. Då stämde folksamlingen i med "Ja må han leva" och H sjöng för full hals. Efter sången hurrade alla och kungen och övriga familjen vinkade och tackade. H tyckte att det var särskilt roligt att se prinsessan Estelle på nära håll. Till sist drog sig dock kungafamiljen tillbaka och nu kunde vi gå mot Gamla stan för att leta upp ett ställe som kunde erbjuda mat och något varmt att dricka... På vägen stannade vi dock för att klappa ett par hästar från beridna högvakten - "tänk att jag har klappat en kunglig häst på riktigt", konstaterade en överlycklig H. Nja, helt kunglig var den kanske inte men det sa jag inget om... Det var skönt att komma in i värmen och äta lite innan vi tog tunnelbanan tillbaka till hotellet där O och J väntade. De hade under förmiddagen varit på Mall of Scandinavia där det ordnades ett Lego-event. O var mer än nöjd med detta!
Efter lite vila hann vi med leksaksavdelningen på Åhléns City och därefter åt vi middag på en restaurang i Gamla stan. Någon brasa och något valborgsfirande blev det inte för vår del - det fanns en brasa inte allt för långt bort men H och jag hade fått nog av att vara utomhus den dagen... På måndagen åt vi ytterligare en god frukost, packade ihop våra saker, checkade ut och lämnade sedan väskorna på hotellet och gick ut på stan. H ville väldigt gärna se slottet inifrån eftersom hon "alltid hade drömt om att få vara i ett riktigt slott" och eftersom vi behövde något att göra tyckte vi att det var en bra idé. En dyr idé dock, visade det sig... Vi betalde 400 kr för att gå in och det tog kanske två minuter innan O var totalt uttråkad och fem minuter innan H erkände att det inte var så kul som hon hade tänkt sig. Vi gick ändå igenom de flesta delarna och ur ett vuxenperspektiv är det ju ganska fantastiskt att det finns så mycket gammalt bevarat. När slottet var avklarat var vi även i Livrustkammaren och det tyckte barnen var bättre. De fick en korv till lunch och sedan gick vi återigen till den stora BR-affären eftersom barnen gärna ville det. I god tid tog vi Arlanda express ut till flygplatsen och checkade in utan problem. Barnen hittade ett lekland att leka i medan vi väntade och sedan var det bara flygresan hem kvar. Den var minst lika obehaglig som ditresan - blä för luftgropar och instabilitet! Jag blir mer och mer rädd varje gång vi flyger...
I tisdags var det så dags för jobb, skola och dagis igen efter en lyckad minisemester. Det är fantastiskt att komma iväg några dagar och bryta vardagen! På plats på jobbet fick jag veta att min chefs mamma hade dött på fredagen och vi hann bara prata snabbt om det allra mest nödvändiga. Det var inte läge att prata om min situation men under kommande vecka måste jag göra det, antingen med henne eller med verksamhetschefen. Jag måste ju få någon form av besked! Under onsdag-fredag har jag varit på rektorsutbildning och det var skönt att komma bort några dagar och fundera på annat. Vi hade som vanligt mycket trevligt och det var intensiva och lärorika dagar. Om ett par veckor är det tenta och den har jag alla planer på att fixa! Tack och lov att jag har haft mina kollegor på rektorsutbildningen detta läsår - det är de som har gjort att jag ändå har känt mig lite normal och att jag inte helt har tappat tron på mig själv... Jag har sökt ett antal jobb men inte kommit till fler intervjuer - bara att hålla tummarna för att det kommer ut fler jobb och att jag kanske kan utnyttja en eller annan kontakt.
Veckan som kommer är fullspäckad med diverse aktiviteter som förskoleråd (mitt sista...) på O:s dagis, utvecklingssamtal med O, Kalvinknatet, konsert med H:s klass och föräldramöte med O:s blivande lärare och klass. Däremellan ska jag helst hinna jobba lite också...
På lördagen tog vi tunnelbanan till Naturhistoriska museet och upplevde en föreställning om Afrikas vilda djur och behovet av vatten på Cosmonova. Barnen gillade de olika utställningarna och även lunchen som de åt där. J och jag åt som vanligt inget - med en fin hotellfrukost behövs ingen lunch! Vi tog tunnelbanan tillbaka och barnen och J gick upp på hotellrummet ett par timmar medan jag shoppade. Vi möttes sedan på NK och var på deras leksaksavdelning och fortsatte därefter till Gallerian och sedan vidare till Nordens största BR-leksaker. Här stannade vi tills affären stängde och det var dags att leta upp en restaurang. Barnen var duktiga på att gå men en del gnällande blev det ändå emellanåt, särskilt på sena eftermiddagen när de började bli hungriga...
Söndagen kom så till sist, den dag som H hade sett fram emot så länge. Vi gav oss iväg från hotellet i god tid, hittade en blomsteraffär på Centralen som var öppen och köpte en mindre blomsterkvast där. Jag ville inte köpa för dyr blomma eftersom det ju kändes högst osäkert om hon skulle få lämna den. I början av veckan sa meteorologerna att det skulle bli 2-3 plusgrader och snöblandat regn under söndagen men det blev det som tur var inte! Det var mellan 5-10 grader enligt termometern, sol blandat med moln men samtidigt blåste en kall vind som gjorde det så mycket kallare så vi tog på så mycket kläder vi kunde och passade även på att köpa en filt till H i Gamla stan innan vi gick in på borggården. Vi kom dit vid kvart i elva och hittade direkt en avspärrad fålla där det stod "Barn med blommor". Vi gick in i den, ställde oss längst fram på första parkett och hade sällskap av två-tre andra sällskap. Det blev en lång och kall väntan men H var tapper. Kvart över tolv tågade arméns musikkår in så då blev det i alla fall lite underhållning och efter den kom marinens musikkår, som spelade under vaktavlösningen. Vi fick nu besked att alla barn som stod i fållan skulle få lämna sina blommor och även instruktioner på hur detta skulle gå till. Kungen kom ut kvart i ett för att inspektera vaktavlösningen tillsammans med prins Carl Philip men försvann sedan in igen. H var ändå nöjd över att ha sett kungen och att han var placerad mitt framför oss på ett litet podium. Nu frös H väldigt mycket och var lite ledsen - jag erbjöd henne att vi kunde gå därifrån men det ville hon så klart inte. Det var sagt att kungen skulle ta emot blommor ca 13.15-13.20 men innan dess skulle den beridna högvakten komma och kanske var det något strul med hästarna eller något annat eftersom det dröjde till efter 13.30 innan de dök upp.
Precis innan hästarna kom in på borggården kom kungen ut igen och samtidigt öppnades även balkongen uppe i slottet och drottningen, kronprinsessfamiljen och prinsessan Sofia blev synliga. Jublet steg och nu glömde H bort att hon frös. Kungssången klarades av och det var ändå något visst med att sjunga den "live". Vi tog av filt och mössa så att H var beredd när det var dags för barnen att gå fram till kungen. Hon gick som nummer tre efter en liten pojke som inte var så villig att lämna blomma (det var nog mest farmor som ville ha honom som en förevändning att träffa kungen) och en tjej i H:s ålder som gjorde värsta hovnigningen när det var hennes tur. H gick med rak rygg och bestämda steg fram till kungen när det var hennes tur, hon sträckte fram handen och neg när de hälsade och lämnade sedan över blomman. Så duktig! Det hela var ju över väldigt fort men H strålade som en sol! "Tänk att jag har tagit kungen i hand!" Vi hade övat lite på hur man niger och tar i hand på ett "lagom hårt sätt" och hon var verkligen superduktig! Det var många barn som skulle lämna blomma så det tog sin lilla tid - jag tyckte att vi kunde gå och fika och värma oss men det tyckte inte H. Hon ville se när den beridna högvakten red ut och hon ville vara kvar tills kungen gick in. När kungen hade gått in och allt var slut släppte vakterna avspärrningarna och då rusade många mot slottet så vi hängde på... Nedanför balkongen samlades alla och ungefär samtidigt kom kungen ut med övriga familjen. Då stämde folksamlingen i med "Ja må han leva" och H sjöng för full hals. Efter sången hurrade alla och kungen och övriga familjen vinkade och tackade. H tyckte att det var särskilt roligt att se prinsessan Estelle på nära håll. Till sist drog sig dock kungafamiljen tillbaka och nu kunde vi gå mot Gamla stan för att leta upp ett ställe som kunde erbjuda mat och något varmt att dricka... På vägen stannade vi dock för att klappa ett par hästar från beridna högvakten - "tänk att jag har klappat en kunglig häst på riktigt", konstaterade en överlycklig H. Nja, helt kunglig var den kanske inte men det sa jag inget om... Det var skönt att komma in i värmen och äta lite innan vi tog tunnelbanan tillbaka till hotellet där O och J väntade. De hade under förmiddagen varit på Mall of Scandinavia där det ordnades ett Lego-event. O var mer än nöjd med detta!
Efter lite vila hann vi med leksaksavdelningen på Åhléns City och därefter åt vi middag på en restaurang i Gamla stan. Någon brasa och något valborgsfirande blev det inte för vår del - det fanns en brasa inte allt för långt bort men H och jag hade fått nog av att vara utomhus den dagen... På måndagen åt vi ytterligare en god frukost, packade ihop våra saker, checkade ut och lämnade sedan väskorna på hotellet och gick ut på stan. H ville väldigt gärna se slottet inifrån eftersom hon "alltid hade drömt om att få vara i ett riktigt slott" och eftersom vi behövde något att göra tyckte vi att det var en bra idé. En dyr idé dock, visade det sig... Vi betalde 400 kr för att gå in och det tog kanske två minuter innan O var totalt uttråkad och fem minuter innan H erkände att det inte var så kul som hon hade tänkt sig. Vi gick ändå igenom de flesta delarna och ur ett vuxenperspektiv är det ju ganska fantastiskt att det finns så mycket gammalt bevarat. När slottet var avklarat var vi även i Livrustkammaren och det tyckte barnen var bättre. De fick en korv till lunch och sedan gick vi återigen till den stora BR-affären eftersom barnen gärna ville det. I god tid tog vi Arlanda express ut till flygplatsen och checkade in utan problem. Barnen hittade ett lekland att leka i medan vi väntade och sedan var det bara flygresan hem kvar. Den var minst lika obehaglig som ditresan - blä för luftgropar och instabilitet! Jag blir mer och mer rädd varje gång vi flyger...
I tisdags var det så dags för jobb, skola och dagis igen efter en lyckad minisemester. Det är fantastiskt att komma iväg några dagar och bryta vardagen! På plats på jobbet fick jag veta att min chefs mamma hade dött på fredagen och vi hann bara prata snabbt om det allra mest nödvändiga. Det var inte läge att prata om min situation men under kommande vecka måste jag göra det, antingen med henne eller med verksamhetschefen. Jag måste ju få någon form av besked! Under onsdag-fredag har jag varit på rektorsutbildning och det var skönt att komma bort några dagar och fundera på annat. Vi hade som vanligt mycket trevligt och det var intensiva och lärorika dagar. Om ett par veckor är det tenta och den har jag alla planer på att fixa! Tack och lov att jag har haft mina kollegor på rektorsutbildningen detta läsår - det är de som har gjort att jag ändå har känt mig lite normal och att jag inte helt har tappat tron på mig själv... Jag har sökt ett antal jobb men inte kommit till fler intervjuer - bara att hålla tummarna för att det kommer ut fler jobb och att jag kanske kan utnyttja en eller annan kontakt.
Veckan som kommer är fullspäckad med diverse aktiviteter som förskoleråd (mitt sista...) på O:s dagis, utvecklingssamtal med O, Kalvinknatet, konsert med H:s klass och föräldramöte med O:s blivande lärare och klass. Däremellan ska jag helst hinna jobba lite också...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)