Helt napplös!

Jag kom precis på att jag ju har glömt att skriva att H är helt napplös nu! Sedan i september när vi lämnade hennes nappar i ett nappträd har hon haft en napp kvar att känna på i handen. Livslängden på denna "kännarnapp" har varit mycket längre än vad vi hade trott men för några veckor sedan lossnade äntligen gummidelen från plastdelen. Vi hade förberett H på detta ett tag och hon blev inte jätteledsen utan löste det på sitt eget vis genom att efter att vi hade sagt god natt, ta den lilla gummidelen, som låg kvar i fönsterkarmen och sova med den. Första natten vaknade hon inte alls men andra natten vaknade hon flera gånger när hon inte hittade den lilla gummibiten. Efter några nätters letande bestämde vi helt enkelt att nu fick det vara nog och fredagen den 7 juni, när vi hade en lugn helg framför oss, sa vi på kvällen att nu fick hon inte sova med den mer. Lite tårar men inget större sammanbrott! Sedan dess har hon sovit hela nätter - varför har vi inte gjort detta innan?! Nu är det bara vällingen som ska fasas ut och bajsa på toaletten som ska funka men det kommer väl det med när hon är mogen...

Sommarlov om fyra dagar...

Nu har tiden sprungit iväg igen, borde försöka skriva ner saker oftare eftersom det händer så många roliga småsaker i vardagen som hade behövt bevaras i skrift...

Förra veckan var det lite sjukstuga. H började med en lätt förkylning på nationaldagen men hade inte feber och var pigg som vanligt. Vi firade farmors 70-årsdag lite försenat med restaurangbesök och trerätters och då började jag känna mig lite förkyld. O fick sedan feber natten till måndag så min sista arbetsvecka fick jag tillbringa med att vabba. Lika bra det iofs, eftersom jag också hade feber på måndagen och vi båda var förkylda. Jag har inte haft en enda sjukdag sedan jag fick barn - det betyder ju inte att jag inte varit sjuk men jag har alltid isf vabbat samtidigt... Idag, måndag, är O tillbaka på dagis och jag har varit på Arbetsförmedlingen och skrivit in mig. Otroligt drygt, massor med folk, mycket omständligt och en organisation som är sådär, minst sagt.

H har haft ett par bra veckor och talet har fortsatt flyta på bra även om hon stammar ibland, framförallt när hon har bråttom. Hon har lekt med grannkompisen E ett par gånger och det har fungerat bra även om inte vi varit med. Hon tycker även om att leka för sig själv och gör det långa stunder med dockor, prinsessor, lego, playmobile mm. Farmors kalas var en höjdare, liksom när vi hade grekisk afton i lördags med våra vänner som vi ska åka till Grekland med i september. Hon gillar verkligen när det är fest, dukas fint och när hon får ha nya finklänningar. Hon ser just mu mycket fram emot vår semesterresa om ett par veckor och att få bo på hotell!

Vi är lite trötta på att höra på O:s "ööh" hela dagarna och förmodligen är även han trött på att inte kunna uttrycka sig mer än så. Han har under de senaste veckorna varit mer kinkig och grinig med väldigt kort tålamod. Det märks att han pekar och visar och vill berätta mycket men det kommer ju bara ut "ööh"... Motoriskt är han dock väl framme. Han kör sin bobbycar med stor finess, styr undan och manövrerar jättebra samt bromsar in i lagom tid innan han kör emot något. Idag överraskade han mig genom att vara i trappan när jag kom ut från badrummet - och grinden var stängd...

Det är verkligen helt fantastiskt att se barnen tillsammans, särskilt när vi är borta. På restaurangen där vi firade farmor gick de omkring hand i hand och utforskade lokalerna och övriga gäster log, tittade och klappade dem på huvudena. H är duktig på att ta hand om O när vi är borta och han i sin tur ser henne som sin trygghet och följer med överallt. Hemma är de ju inte alltid lika söta och gulliga mot varandra... Det är annars ett väldigt tjat om att vi ska ha en lillasyster här hemma - denna lillasyster "skulle inte alls vara stökig så som O utan bara leka med H hela tiden". Kompisen E har en lillasyster som är jämngammal med O och när H och E lekte senast visade lillasyster I att även småsystrar kan vara ganska stökiga - skönt för det lär inte bli en lillasyster i denna familj, oavsett hur mkt H tjatar!

Återbesök hos logopeden mm

Nu har det åter igen gått för lång tid sedan senaste inlägget... Jag har jobbat ganska mycket men nu börjar det lugna ner sig lite med en del komptimmar att ta ut innan jag ska vara arbetslös, förhoppningsvis bara över sommaren.

Idag har vi varit på återbesök hos logopeden med H och även hon tyckte att hon märkte en klar utveckling till det bättre när H pratade. Nu var hon ju ganska blyg och ville inte säga så mycket men det lossnar nog under de följande två veckorna när vi ska dit igen. Stamning kan dock bete sig så här och gå upp och ner men den kan också försvinna helt, vilket vi så klart hoppas på för H:s skull eftersom hon blir så frustrerad emellanåt när inte orden kommer som hon vill. Efter sjukhusbesöket åkte vi och åt lunch, bara vi tre - mysigt! Det är ju inte så att vi inte älskar O och inte vill ha honom med men det vara ganska skönt att få äta en måltid i lugn och ro...

Annars rullar allt på precis som vanligt. Förra helgen var det kalas för barnens kusiner på J:s sida så då blev det släktträff där och sedan firade vi Mors dag tillsammans med min mamma och syster med familj samt min systers svärföräldrar på söndagen. Brunch på Strandbaden i Falsterbo där vi kunde äta relativt lugnt eftersom barnen roade sig i en lekhörna. Fördel med syskon - lillebror kunde hänga med storasyster och leka på egen hand. Tyvärr så ösregnade det när vi var klara så lekplatsbesöket fick ställas in.

Idag är jag tacksam för att jag besökte sjukhusområdet i Lund med mitt friska barn. När man är där så ser man så många barn som på ett eller annat sätt behöver vård, mycket mer vård än vårt barn behöver. Jag har definitivt blivit (ännu) känsligare för att se sjuka barn sedan jag fick barn själv och är som sagt så tacksam för mina två friska barn.