Däckad i influensa...

Våra sportlovsplaner gick om intet - jag skrev förra inlägget på söndagsförmiddagen och på eftermiddagen fick jag ganska hög feber. I måndags morse kände jag mig matt men eftersom det inte kändes som att jag hade feber åkte jag till jobbet. Jag var förkyld och hostade så jag var inte på något sätt på topp men jag ville inte missa de möten vi skulle ha. På kvällen fick jag dock tillbaka febern och nu var den dessutom hög. Tisdag, onsdag och torsdag fortsatte på samma sätt med hög feber, hosta och värsta förkylningen. Jag alternerade mellan sängen och soffan och levde på vatten och en burk cola per dag. J var ju föräldraledig i måndags och tisdags men han fick snällt stanna hemma hela veckan eftersom jag inte kunde göra ett smack. Nu hade han inget alls emot detta eftersom han ändå inte trivs på sitt jobb och han och barnen har haft en mysig vecka med diverse små utflykter.

I fredags vaknade jag och mådde lite bättre men jag ringde ändå läkaren eftersom min hosta var hemsk och jag hade ont i både bröstet och ryggen. Jag hade ju heller inte ätit ordentligt sedan i lördags. Det var inget allvarligare än influensa och det var ju skönt men läkaren sjukskrev mig tom onsdag eftersom hon tyckte att jag såg väldigt risig ut och skulle behöva vila när febern väl hade försvunnit. Igår kände jag äntligen att febern var borta och jag kunde vara uppe några stunder under dagen och till och med tvätta och hänga en maskin tvätt. Mycket matta och trötta ben... Jag var med H på ridningen men det var verkligen en kraftansträngning - galet så fort man tappar all ork! Jag försökte peta i mig lite mat men har fortfarande ingen aptit och ingen smak. Idag har jag ätit lite mer i alla fall men när jag och J var och handlade märktes det att jag inte har varit ute på en vecka. Imorgon är det rektorsutbildning - det kändes som en utopi att jag skulle kunna åka när jag kommunicerade med några kursare i fredags men nu tror jag nog att det ska gå. På ett sätt är det ju vilopaus att åka iväg - mat är serverad tre gånger om dagen och däremellan är det fika vid två tillfällen. Jag kommer inte att hänga med de andra i spa:et och jag kommer att gå och lägga mig tidigt men jag kan vara på plats och det är det viktigaste! Jag hoppas verkligen att det dröjer tills jag blir så här sjuk igen - jag tror inte att jag har varit så här dålig sedan jag gick i årskurs sju och hade körtelfeber... Kanske någon gång på gymnasiet om jag tänker efter och sedan var jag ganska kass i februari 2008 när J och jag var på Gran Canaria men annars har jag varit relativt förskonad. Sedan barnen föddes tror jag att jag har haft två sjukdagar för egen del - en kräksjukedag 2014 och i höstas när jag åkte ambulans för njurstenen. Nu blev det fyra sjukdagar, helt galet! Ja, det är klart att jag har varit sjuk mer än så men då har även minst ett barn varit sjukt så att jag dessutom har vabbat.

Det sista på mitt gamla jobb blev inte gjort denna vecka så det får vänta till vecka 10. De sista två uppgifterna som vi ska ta med oss till rektorsutbildningen är heller inte klara men jag kommer att ha lite ledig tid imorgon eftermiddag så då är min plan att göra detta. Den planerade shoppingen för att uppdatera barnens garderober blev så klart inte heller av och vi fick även ställa in vår natt i Helsingborg. Barnen blev inte alltför besvikna. Vi erbjöd dem att gå på bio här hemma istället och det ville H gärna så hon och J var iväg igår. O ville hellre hyra Ninjago-filmen här hemma så det gjorde han och jag. Eftersom vi inte åkte iväg kunde O gå på fotboll idag som vanligt och han kom som vanligt hem strålande glad och nöjd. De hade tränat i mindre grupper och han hade gjort två mål på sin tränare och var mäkta stolt: "det är inte så svårt som man kan tro, mamma, det är faktiskt enkelt att göra mål men det är nog för att jag är så bra på fotboll". Självförtroendet är på topp i alla fall - kan behövas eftersom han är väldigt försiktig och hellre viker undan när han har chans att få bollen än springer efter den, särskilt om någon annan också är på väg mot bollen. Det viktigaste är ju att han tycker att det är roligt och han älskar verkligen att vara där även om han får ha väldigt lite bollkontakt... Han och J har spelat fotboll i trädgården och då är han också lyrisk!

H är å andra sidan inne i en riktig hästperiod just nu! J och barnen har varit på vårt nya bibliotek två gånger denna veckan och hon har plöjt hästbok efter hästbok här hemma under lovet. Mellan läsningen har hon lekt häst - både med sin gamla gunghäst och runt matsalsbordet med små hinder som hon hoppar över. Hon har gått till ridskolan själv ett par gånger och känner sig nog stor när hon får göra det. Hon börjar nog komma över den värsta rädslan efter alla olyckor som har hänt och igår var hon laddad för att galoppera för första gången sedan i november när hon ramlade av men det blev ingen galopp eftersom de var full grupp och det var kallt ute. Istället gjorde de en svår bomövning som hon klarade alldeles utmärkt. Hon har verkligen talang så om hon bara har modet håller nog ridintresset i sig ett tag till förhoppningsvis.

Den enda lilla fördelen med att ha varit sjuk är att jag har haft möjlighet att se en hel del live-sändningar från OS i Sydkorea. Vilket fantastiskt OS för svensk del! Galet spännande tävlingar i skidskytte och längdskidor och så många medaljer! Ingen hade väl räknat med sju guld, sex silver och ett brons och det roligaste av allt är att det är tjejerna som har stått för de främsta prestationerna! Att se den dramatik och glädje som de aktiva har bjudit på har varit fantastiskt. Särskilt skidskytte kan vara väldigt spännande när skjutförhållandena inte är optimala. Nu är det slut och vi får vänta drygt två år till det är dags för sommar-OS.

Nä, nu ska jag gå och packa lite saker samt betala räkningar innan det är dags att krypa till sängs. Det blir en tidig morgon imorgon för att vara på plats i Båstad en stund innan klockan nio. Nu håller jag tummarna för att ingen i familjen har blivit smittad utan att alla håller sig friska åtminstone under denna vecka... På torsdag har barnen studiedag och vi har planerat att åka till Ullared tillsammans med min syster och på torsdag åker även J till Grekland för att jobba ett par dagar så vi behöver vara friska. Mest av allt håller jag tummar och tår för att J imorgon kan skriva kontrakt på sitt nya jobb!!

Sportlov!

Det har varit lite krassligt sedan sist och jag är fortfarande inte på topp. Natten efter att jag skrev senast blev orolig, nästan som en natt när barnen var små med sömn max en-två timmar i stöten. Stackars O hade jätteont i öronen och även om vi gav smärtstillande var tredje timme (Alvedon och Ipren om vartannat) hjälpte det inte helt. J skulle på anställningsintervju på morgonen så jag var hemma under tiden han var där. När han var klar avlöste han mig så att jag kunde åka och jobba några timmar medan J och O åkte till vårdcentralen. Dubbelsidig öroninflammation - inte så konstigt att han hade ont och i det närmaste var döv... På eftermiddagen byttes vi av igen eftersom J var tvungen att åka till jobbet en stund, farmor och farfar kom och passade barnen medan vi hade möte på banken och direkt efter det körde J till Tyskland. Ingen kunde passa O på fredagen så även om det var väldigt dålig timing fick jag vara hemma hela fredagen. Det var näst sista dagen på min grundskola och jag hade en fulltecknad dag men eftersom även H vaknade och inte kände sig bra, var det bara att ställa in allt och vabba. Som en av de kloka gamla kollegorna skrev: "så kan det vara ibland och allt ordnar sig ändå till slut" - och det stämmer ju!

I lördags var jag på domarkurs i Ängelholm och kvällen ägnade jag åt att läsa litteratur för min uppgift på Rektorsprogrammet. Mormor var snäll och följde med H på ridningen och det hade gått bra! Hela söndagen ägnade jag också åt att läsa och skriva på min uppgift och jag fick även vara hemma måndag förmiddag för att skriva och passade då samtidigt på att vabba med O. Lämnade in uppgiften en timme innan deadline - inget mästerverk men det ska bara vara ett utkast som vi sedan får feedback på för att därefter lämna in den version som ska bedömas.

I onsdags var jag min sista dag på min grundskola - åtminstone var det så det var tänkt men eftersom jag inte hann klart allt måste jag dit några timmar denna vecka också. Jag åt lunch tillsammans med personalen i elevhälsan och administrationen och fick en fin present av dem. Jag fick även många fina mail från kollegor och kan återigen konstatera att det inte bara var mig det var fel på på min gamla arbetsplats. Så många som intygar att jag gör ett bra jobb och en enda person som inte tycker det... Antar att man träffar på en sådan person någon gång under sitt arbetsliv men oj, vad det kan förstöra för en! VD:n på J:s jobb är av ungefär samma kaliber (dock mer kvalificerad och med många goda affärsegenskaper till skillnad för den chef jag hade) och med lite tur skriver han på ett nytt anställningsavtal under vecka nio. Om han inte hade haft en fulltecknad dag med internationella gäster på besök i fredags hade allt kunnat vara klart redan men nu kommer sportlovet emellan. Att de vill ha honom är klart, att han får tjänstebil är klart men sen är det den där lilla detaljen om lönen...

Under den gångna veckan har jag jobbat varje kväll med de skolor som jag har på konsultbasis men i torsdags var sista dagen att söka till gymnasiet så nu är även de uppdragen slut. Efter sportlovet kommer jag bara att ha ett jobb - väldigt skönt! I torsdags hade hela kommunen en gemensam studiedag på Malmö Live för all skolpersonal. Det var en inspirerande dag med fokus på framtiden och digitalisering men eftersom jag var genomförkyld var jag inte i toppform. I fredags hade vi en dag utanför skolan med rektor och den andra biträdande rektorn - jättetrevligt och bra även ur ett arbetsperspektiv! Känns som att jag har känt mina kollegor längre än en månad och vi klickar verkligen på många plan - väldigt sund och skön känsla att jobba med kompetenta personer! I veckan berättade rektor att det hade varit trettio sökanden till min tjänst och att de hade intervjuat tio eftersom det var så många som var högt kvalificerade, bl a flera som hade rektorserfarenhet och färdig rektorsutbildning... Känner mig väldigt priviligerad som fick tjänsten - någon gång ska man ha tur!

Nu väntar en hel veckas ledighet för barnen och även vi ska vara lite lediga! J är hemma måndag och tisdag och jag jobbar hemifrån på onsdag med rektorsutbildningen och är föräldraledig torsdag och fredag. Till helgen åker vi till Helsingborg och bor en natt där på det hotell som vi har bott på ett par gånger tidigare - inte så lång resa men det händer ändå något. Vi planerar även att åka till Stockholm över Valborg och sedan är det inte länge till sommarsemestern. Just nu känns det dock långt bort, särskilt som många lägger upp härliga vintersemesterbilder från både Sverige och Österrike...

Vardagsbestyr

Många dagar sen sist men just dessa veckor fram till sportlovet är lite hysteriska... Förra helgen firade  vi minsta kusinens fyraårsdag, H var på sin ridning och O spelade fotboll. H blev lite rädd på ridningen igen eftersom en elev ramlade av sin häst och det blev inte bättre nu i lördags när en elev i lektionen innan ramlade av så illa att ambulans behövde tillkallas. Det blir alltid mer dramatiskt med ambulans och denna gång var det tur att den kom eftersom eleven hade brutit höftbenet... Det har jag inte vågat berätta för H. Jag fick rycka in som ridlärare i H:s grupp eftersom ridläraren blev chockad och behövde pausa lite. På eftermiddagen hade vi sedan tidigare bestämt att jag skulle ha kurs med alla ridlärarna så det passade extra bra att vi satt ner tillsammans då och pratade om vad man kan göra för att förebygga. Så roligt att få hjälpa ridlärarna - jag tycker inte alltid att det är lätt att säga vad jag är bra på men att undervisa i ridning på grundnivå och lektionsteknik, det är jag bra på! Tänk att få jobba med det på konsultnivå... Under den lektion jag hade kände jag mig så klart lite ringrostig eftersom det var tio år sedan sist men det var roligt och jag gjorde ett bra intryck hos barn och föräldrar, som annars bara har sett mig som en ridskolemamma.

O var hemma alla dagar förra veckan utom måndagen. Han hade ont i halsen och kanske lite feber. I söndags gick han ut en stund i den lilla snö som kommit och i måndags var han i skolan igen. Ikväll har han storgråtit över att han har ont i öronen så vi får väl se hur det är i morgon. Smärtstillande verkar inte hjälpa helt så det får bli delad vab och läkarbesök om han inte är bättre. Igår skulle O till tandläkaren för att göra ett nytt försök att röntga. Han har haft tre lösa tänder länge och den ena har verkligen suttit löst den sista veckan. När vi kom hem från skolan ville jag bara kolla den för att eventuellt be tandläkaren att lirka ut den - och då fanns det ingen tand... Han måste ha tappat den under skoldagen och svalt den! Kändes väldigt snopet att inte få spara hans första tappade tand... O blev förstås jätteledsen och var rädd för att tandfén inte skulle komma. H och jag bakade en kaka medan J och O var hos tandläkaren och denna prydde vi med en stor tand i florsocker och J kom på att vi kunde lägga en liten vit legobit i glaset för att se om vi kunde lura tandfén - och det lyckades så klart! Kakan var delvis också för att fira H:s utvecklingssamtal - som vanligt bara superlativ och svårt att hitta nya utmaningar, främst i Svenska och SO. Där ligger hon på årskurs 4-nivå och i matte ligger hon före sin årskurs men inte lika mycket. Läraren kallade henne mönsterelev och berömde henne på alla sätt, både för skolarbete, bemötande och som kompis. Kan inte låta bli att tänka på alla föräldrar som inte har lika roliga samtal i skolan och på alla elever som inte passar in i Skolverkets tanke om den svenska skolan...

På jobbfronten rullar det på. Idag var jag på mitt gamla jobb och återlämnade dator, telefon och nycklar. En otroligt befriande känsla att gå ut därifrån och veta att jag aldrig mer behöver komma tillbaka. Jag valde en dag då rektor inte var på plats, köpte med kaka och kunde säga hejdå till de flesta kollegor som jag har jobbat med. Välidgt många nya ansikten, snart är hela personalstyrkan utbytt förutom de som har varit där i ca tio-femton år och inte kommer att komma därifrån. Igår slutade en kollega och det sista han gjorde var att skicka ett mail till alla anställda samt en del högre chefer angående rektors mindre smickrande sidor. Hans starka sida är kanske inte att formulera sig i skrift och det var inte helt genomtänkt att adressera det till alla men jag hoppas att de ändå tar det på allvar. Jag hann i alla fall prata med kuratorn och skolsköterskan och det var det viktigaste. Skolsköterskan, som numera även är min vän, kom hem till mig i fredags när jag vabbade halva dagen med O. Vi åt lunch och hann prata lite. Måste ses oftare! Jag tar med mig många saker från min gamla arbetsplats - det mest positiva är en ny vänskap och även om jag har haft många jobbiga stunder där så har jag även fått många erfarenheter som jag säkert kan ha nytta av.

Full rulle och så lite rektorsutbildning på det. Vi har en uppgift som ska in på måndag och den har jag knappt börjat på. Det blir en spännande helg... Jag har ju aldrig missat en inlämning så det ska väl gå även denna gång. Lite dumt att jag ska på domarkurs hela lördagen - den kom inte helt lägligt. En vecka kvar innan sportlovet - det har gått väldigt fort sedan det var jullov! Nu är det märkbart ljusare på både morgnar och kvällar - härligt!