Kalas och kluriga funderingar

Förra lördagen hade vi barnkalas för O - vi överlevde... Som jag brukar säga - om det finns något negativt med att ha barn så är det när man måste ha barnkalas. O har ju ännu inte lärt känna alla barn i sin nya klass men hade ändå en ganska klar bild av vem han ville bjuda. Just eftersom han inte känner alla så blev det en begränsad skara gäster, några gamla dagiskompisar och några nya som han har lärt känna i sin klass, totalt åtta barn plus H och O samt en storasyster till en av gästerna som går i H:s klass. Det går ju inte att komma ifrån att det blir lite annan fart när det är mest killar än när det nästan bara är tjejer men på det stora hela gick det bra. Två timmar går ändå ganska snabbt och vi hade inte ordnat några lekar förutom en avslutande skattjakt men barnen klarade sig bra med att leka på egen hand och utfodras med korv och bröd och kladdkaka när det behövdes energipåfyllning. När kalaset var över var O i alla fall nöjd och hela familjen sov middag innan det var dags att åka till min syster för att fira hennes födelsedag. På söndagen var O på kalas hos en klasskompis så det blev verkligen en riktig kalashelg! H följde med mig när jag skulle döma eftersom hon så gärna ville det och det gick hur bra som helst, även om hon nog hade det lite tråkigt emellanåt.

Veckan som har gått har varit lite annorlunda eftersom J var i Stockholm i måndags och i Spanien i tisdags och onsdags. I torsdags var han ute och åt med en kund från Australien och i måndags var jag ute med tre gamla gymnasiekompisar så vi hade inte en enda gemensam kväll. O uttryckte att han tycker att vi reser för mycket och att det är bäst när båda är hemma och kanske var det en reaktion på att det har blivit mycket resande under den senaste tiden för både J och mig. November ska förhoppningsvis bli lite lugnare om vi har tur och nu ska vi få vara tillsammans en dryg vecka dygnet runt så då får vi försöka kompensera för att vi har varit borta lite för mycket.

I tisdags var jag på skolråd på barnens skola så då passade mormor dem en stund. Jag ville gå eftersom det är en ny rektor och den som är biträdande rektor nu har sagt upp sig. Den nya rektorn verkade ok men inte mer än så. Jag gillar inte att hen tillsattes utan att tjänsten annonserades ut, det är en intern tillsättning av en fd biträdande rektor på kommunens sämsta skola. Vet inte om det är helt lysande... Det är ett starkt föräldraråd som tar upp relevanta frågor och alla är verkligen intresserade av att det ska ske förbättringar på skolan.

I fredags tog jag och barnen en snabb fika på vårt vanliga konditori innan båda två skulle klippas. Vi brukar ha tur och få två tider samtidigt men nu fick vi bara till två tider efter varandra så det blev lite väntetid men det gick bra. Inne på kondiset frågade H: " mamma, vad är sexuella övergrepp?". Jag kände inte att det var läge att förklara det där och då men lovade att vi skulle prata om det när vi kom hem. Jag hade läst veckobrevet från skolan, där H:s lärare påtalade att TV-programmet "Brottsligt" som går på Barnkanalen, bör ses med en vuxen. Tydligen hade några barn sett detta program och gått runt och småsjungit "sexuella övergrepp, sexuella övergrepp" i matsalen - inte helt lyckat... Förmodligen visste de inte riktigt vad de sjöng men det är ju egentligen ganska allvarligt. Föräldrar måste ta sitt ansvar om åttaåringar ska se program där ämnen som dessa diskuteras. När vi kom hem förklarade vi i alla fall för H vad sexuella övergrepp är och pratade om vikten av att hennes kropp bara är hennes och att ingen annan får röra henne om hon inte vill. Vi pratade även om att ingen får ta henne eller mig eller O eller pappa på brösten eller på kissen/snoppen om man inte själv vill det. Så småningom måste vi ju också förklara att kärlek och sex är något fint mellan två människor men just nu tycker hon att par som pussas är äckligt och att mannen har snoppen i kvinnan verkade hon också tycka vara skumt så då är det kanske lite svårt att se det ur det perspektivet. De senaste dagarna har ju media exploderat av personer som uttalar sig under #metoo och det har verkligen kommit fram tråkiga öden där många kvinnor vittnar om mäns övergrepp. Att personer som Martin Timell och Lasse Kronér har utsatt flera kvinnor för övergrepp genom åren gör att man undrar hur hela den branschen fungerar - det verkar vara mycket mörkande av verkligheten för att de ska kunna fortsätta att vara populära helylleprofiler i TV - äckligt! Och glorians fall blir desto större... Jag anser i och för sig att även kvinnor har ett ansvar i denna fråga - givetvis ska inte män utsätta kvinnor för detta men om de nu ändå gör det så måste kvinnor kunna stå upp för sig själva och alla andra kvinnor och anmäla. Om de är tysta är ju risken att männen fortsätter att utsätta andra kvinnor och det är här man som kvinna måste ta sitt ansvar, även om det är jättejobbigt och inte hade behövts om alla män respekterade sina medmänniskor. Jag kan inte skriva under på #metoo - jag har på sin höjd fått ett nyp i rumpan på ett dansgolv en eller två gånger men då har jag spänt blicken i vederbörande och sen har det varit stopp. Antingen så har jag haft tur eller så har jag någon form av utstrålning som gör att män håller sig på avstånd. Jag går nog heller inte under kategorin "snygg och sexig" för många män men för mig räcker det mer än väl att min man tycker det.

Igår hade vi släktkalas för O - 21 personer blir ganska mycket och vi skulle egentligen ha varit 25 men H:s gudmor blev sjuk så hela familjen stannade hemma för att inte riskera att smitta oss. Jag vet inte hur vi skulle ha fått in dem också men det hade ju så klart gått. Hittills har vi aldrig varit alla bjudna på O:s släktkalas - det är alltid någon som är sjuk så här i oktober... O var nöjd med dagen och fick många fina presenter. Vi bjöd på pulled pork och tacos samt lite pasta, köttbullar och prinskorv - svårt att beräkna och en hel del mat över som vanligt. Tårta beställde vi dels här i byn och dels på anrika Hollandia i Malmö eftersom jag ändå skulle in och klippa mig igår och kunde hämta den på vägen hem.

Idag tar vi det bara lugnt eftersom det är regn och rusk utomhus. O leker med sina nya saker, H pysslar med sitt, vi har sett "Lejonkungen" och J har varit och köpt en ny cykel till O. Han vill ha en med tre växlar, pakethållare och cykelkorg eftersom H har det men det har nästan varit omöjligt att hitta. Inte tre växlar men tydligen ska pojkcyklar vara coola, inte funktionella och därför inte ha pakethållare. Var ska barnen ha kepsen när de har hjälm eller träningsväskan när de ska cykla till idrotten? Galet! Jag tillhör inte de som blir upprörda över att det finns tjej- och killavdelningar i klädaffärer även om det är trist att det måste vara prinsessor, blommor och fjärilar på allt på tjejavdelningen medan det på killavdelningen ska vara skelett, robotar, dinosaurier och annat fult (eller coolt - beroende på hur man ser det) men cyklar borde väl kunna vara ganska unisex? Det kunde väl absolut funnits tjej och killmodeller för den som vill ha det men även neutrala cyklar som var snygga och funktionella för alla. Vi firar O:s födelsedag med sång och presenter på tisdag morgon och så får han något litet på onsdag som är lätt att ta med. Två dagar kvar att jobba innan en dryg veckas ledighet väntar! Väderprognosen ser lovande ut, 25-30 grader och sol - bara att hoppas att meteorologerna har rätt...

På resande fot och flera sena kvällar

Det blev ännu en lång arbetsdag i Stockholm i tisdags. Jag tog flyget klockan sju och skulle åkt vidare med tåg men eftersom vi av någon anledning landade på utrikesterminalen behövde vi åka buss till rätt terminal och detta gjorde att jag missade det tänkta tåget. En halvtimme senare n planerat kom jag så iväg och kom fram till Solna lite senare än beräknat. Det visade sig inte vara helt lätt att hitta Solna stadshus så jag blev nästan en timme sen till det möte som jag skulle på... Efter detta möte skulle jag ta mig vidare till Bålsta med spårvagn och tåg. Eftersom jag inte hittade så bra missade jag att det fanns en hållplats väldigt nära där jag befann mig och istället halvsprang jag till den station som jag trodde var den rätta. Precis när jag kom fram rullade spårvagnen iväg... Nästa gick sju minuter senare och precis när jag kom fram till stationen i Sundbyberg där jag skulle byta till tåg mot Bålsta, gled det tåget iväg. Suck! Ytterligare en halvtimmes väntan men min första deltagare som jag skulle ha samtal med var ändå försenad så det gjorde inte så mycket.

Usch, ibland får man verkligen perspektiv på livet... En kvinna som jag pratade med hade varit i Sverige i två år och hade kommit hit ensam. Kvar i sitt hemland fanns hennes nu sjuåriga dotter som hon så klart längtade väldigt mycket efter. Dottern var resultatet av en våldtäkt som kvinnan utsatts för när hon hade tagits tillfånga i sin hemby och dottern bodde nu hos en väninna till kvinnan som själv hade fem barn (varav två genom våldtäkter). Väninnan hade nu inte råd att ta hand om flickan längre och kvinnan var väldigt orolig för dotterns hälsa. Hon kunde heller inte gå i skolan eftersom all undervisning kostar pengar. Kvinnan hade fått tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige i tre år och hade nu lämnat in ansökan om att få hit sin dotter men detta kan ta upp till två år - helt galet! Det är lätt att ha åsikter om Sveriges flyktingmottagande och integrationspolitik men när man sitter med en människa framför sig och får höra om ett fruktansvärt livsöde, vill man ju bara hjälpa till och åka ner och hämta den lilla flickan. Jag kunde inte låta bli att jämföra med mitt eget liv och min egen nästan jämngamla dotter och det går inte att föreställa sig hur kvinnan som satt framför mig måste känna sig.

Efter alla samtal åkte jag en otroligt skumpig buss (modell stadsbuss utan dämpning och annan komfort) i en dryg timme till Arlanda. Här hade jag två timmars väntan men den sista timmen blev riktigt rolig eftersom min vän och kollega överraskade mig och dök upp för att ta samma flyg. Så trevligt med sällskap hela vägen hem! För en gångs skull hann vi prata om annat än det mest nödvändiga - jätteroligt! Jag var hemma halv elva och stupade i säng. Igår hade jag föräldramöte och var inte hemma förrän klockan åtta och ikväll har jag jobbat på gymnasiemässan och var också hemma sent. J är i Berlin så farmor och farfar fick rycka in både igår och idag. H var hemma i tisdags och igår eftersom hon hade lite feber i tisdags. I morse överraskade hon genom att fixa mackor till sig och O (bredde smör, hyvlade ost och bredde leverpastej), byta toarulle när den var slut, packa sin ryggsäck med badkläder, handduk, trosor och plastpåse till den blöta baddräkten, packa frukt och macka till sitt mellanmål och släppa ut L på tomten så att hon kunde kissa. Allt utan att jag sa ett pip! Så stor och duktig - och stolt!!

Nu håller vi tummarna för att H:s feber inte är något smittsamt och att vi kan genomföra O:s barnkalas på lördag! Om två veckor njuter vi förhoppningsvis av sol och bad på Gran Canaria. Jag ska bara överleva flygresan dit...

Första oktoberveckan

Det blev en tur till Ullared för H i alla fall... Jag lovade henne att kolla om hon hade feber tidigt på morgonen innan vi skulle köra och så fort jag smög in på hennes rum för att känna på henne, vaknade hon och sa direkt "mamma, jag är pigg, jag känner mig bra!". Hon var varm men inte lika varm som kvällen innan och eftersom jag vet hur mycket denna dag betyder för henne kompromissade vi - vi skulle ta tempen för att kolla på riktigt och om den var ok fick hon följa med även om hon hade haft feber dagen innan. Termometern visade 37,3 så efter en diskussion med J, beslöt vi att hon fick följa med. Hon var hur pigg som helst hela dagen så det var tur att vi tog det beslutet. Det hade inte varit så kul för henne att vara hemma en hel dag och känna sig frisk... Vi fick inhandlat vinterskor, vinterkläder, Lego till O:s födelsedag och en hel massa annat eftersom jag blev många tusenlappar fattigare!

Veckan rullade på som vanligt utan några större avvikelser och slutet av veckan gick åt till att förbereda mormors 70-års kalas som vi hade lovat att ordna hemma hos oss eftersom vi har bättre plats. Det som lät som en bra idé för någon månad sedan kändes inte lika bra nu men precis som vanligt gick det så klart bra när det väl var dags. Jag gjorde efterrätt, min svåger förrätt och så hjälptes vi åt med varmrätten. Min moster med man, farbror med fru och J:s föräldrar fick avnjuta en välkomponerad trerättersmeny med tillhörande viner och alla var mycket nöjda och glada. Det är roligt att träffa den äldre generationen då och då och ha lite kontakt med dem och det är nog roligt för dem att träffa barnen (ja, och kanske även oss...). På söndagen gjorde vi inte många knop men en liten inköpsrunda till närmaste köpcentrum blev det för att fixa lite akuta ärenden.

Måndag-onsdag var jag på rektorsutbildning i Båstad - ren rekreation i tre dagar! På måndagen hade vi bara gemensamt program på förmiddagen så eftermiddagen bjöd på läsning av bok i en skön säng, spa och kallbadhus innan det sedan var dags för middag. Övriga två dagar var givande och trevliga. I torsdags var jag på min högstadieskola och på fredagen var jag på en information om alla friskolor i Lund så det blev en omväxlande arbetsvecka. I helgen tog vi det lugnt som en kontrast till förra lördagen - i lördags blev det mest mys inomhus eftersom det regnade och igår dömde jag på hemmaklubben, först på morgonen och sedan på eftermiddagen. Däremellan hann jag med att klippa två sidor häck så nu är det bara de två lättare sidorna kvar. Imorgon bär det av till Stockholm för lite jobb med mina vuxna elever - omväxling förnöjer!

Höstiga dagar i Tyskland

Nu ligger jag sådär hopplöst efter med att skriva igen... Jag tar vid där jag slutade för att försöka få med så mycket som möjligt av vad som har hänt sedan sist.

Torsdagen den 21 september åkte vi genom Danmark för att ta båten från Gedser till Rostock tillsammans med min syster, hennes familj och mormor. Vi möttes vid färjeläget och barnen tyckte att det var jätteroligt att åka på semester med kusinerna. Båtturen som annars känns ganska dryg gick mycket fortare nu! Vi bestämde oss för att handla i Rostock eftersom vi inte visste hur det skulle se ut där vi skulle bo. Efter lite letande hittade vi en stormarknad där vi hamstrade lite mat till frukost och en hel del annat som behövs för att fylla på våra lager... Det var sedan en knapp timmes körning till byn där vi skulle bo. En mysig liten semesterby vid Fleesensee med fina hus och fina lägenheter. Vi fick boende nära varandra och barnen kunde springa mellan husen. Skönt att alla bodde i bottenplan! Vi åt middag på anläggningen eftersom det var bekvämt och maten var dessutom helt ok.

På fredagsmorgonen var vi uppe tidigt för att fira mormor som fyllde 70 år. Min syster och jag hann med en powerwalk i total dimma medan vi väntade på att övriga skulle vakna. Vi uppvaktade mormor med sång och presenter och skålade i lite bubbel innan vi gick till hotellets restaurang för att äta frukost. Väldigt bra frukost dessutom! Höstsolen sken när dimman hade lättat och vi åkte iväg för att visa kusinerna hur man åker sommerrodel. Det var inte en särskilt stor bana så vi köpte biljetter så att alla kunde åka vars fem rundor i olika konstellationer. Alla tyckte att det var roligt och även mormor körde några turer. Vi fortsatte in till närmaste stad, Malchow, för att äta lunch. Det kändes som att komma till en del av gamla öst - här fanns flera hus som inte var renoverade och hela staden andades öststat. Intressant att komma till en stad som inte har hunnits göra om helt i västerländsk stil. Bitvis väldigt slitet och grått... När vi kom tillbaka till lägenheterna lekte barnen medan jag och min syster körde och letade efter bord på en lämplig restaurang. Det fanns ett slott i närheten som vi gärna hade ätit på men det var tyvärr abonnerat hela helgen för bröllop. Vi hade ett bokat bord i Malchow på en restaurang som vi hade fått rekommenderad när det inte gick att boka slottsrestaurangen men det kändes lite långt att åka dit på kvällen. Det var fullbokat på flera ställen men till slut lyckades vi hitta ett bord på en fin restaurang med sjöutsikt.

Vi inledde kvällen med en flaska bubbel på slottet och njöt av den fina miljön. Tiden sprang iväg och innan vi kom till restaurangen var klockan nästan halv åtta. H började ganska omgående klaga på att hon mådde illa och blev blek och tyst. Vi försökte föreslå saker som hon kunde peta i sig men ingenting smakade. Vi fick följa med henne till toaletten flera gånger eftersom hon trodde att hon skulle kräkas. Det förtog stämningen en hel del och jag kunde inte koppla av trots fin miljö och bra mat. H har i det närmaste fobi för att kräkas och kan mycket väl hålla sig så länge att hon sedan inte hinner till en toalett och det kändes inte helt säkert att ha ganska långt till närmaste toalett. Jag åt det mesta av min mat men efter ytterligare en snabb tur till toaletten (utan resultat) bestämde jag mig för att åka hem med henne. O var också trött och ville följa med hem. J skjutsade oss och körde sedan tillbaka och avslutade middagen med de andra. H blev så här i somras också och jag tror att det är när det blir för mycket intryck och för lite sömn. På lördagen var hon precis som vanligt. bara väldigt mycket hungrigare... Det blev ett lite snöpligt slut på en trevlig dag men jag tror att mormor var nöjd med sin födelsedag ändå!

På lördagen åt vi gemensam frukost i mormors lägenhet och sedan gick vi till det närliggande badet. Det var inte riktigt lika varmt som det brukar vara i tyska inomhusbad men barnen hade roligt och jag vet inte hur många gånger de klättrade en massa trappsteg upp och åkte vattenrutschbana ner. Vi åt lunch på badet så att barnen kunde fortsätta bada en stund till. Därefter vilade barnen middag en stund var för sig och sedan åt vi middag på golfklubben som låg i byn. På söndagsmorgonen var vi uppe tidigt för att äta frukost på hotellet och sedan styra mot Rostock och ta färjan som gick klockan elva. H hade lite feber och var inte sugen på mat. Båda barnen sov hela vägen genom Danmark och även jag däckade större delen av vägen. H orkade så klart inte rida men gick ändå upp till stallet för att titta när de andra red. När hon kom hem somnade hon på soffan och vaknade någon timme senare med hög feber. Inte helt lyckat eftersom vi hade planerat in en utflykt till Ullared dagen efter, då det var studiedag i skolan. Stora tårar trillade i massor när hon insåg att hon inte skulle kunna följa med... Att åka dit och ha en dag på egen hand med mig och sin moster är väldigt viktigt för henne men hon förstod att hon inte skulle orka (eller få lov) om hon hade feber. Förutom att H inte var helt tipp topp under våra höstdagar i Tyskland hade vi mysiga dagar som alla säkert kommer att minnas!